Med kärlek för mikroalger – Algbanken har stöttat forskning och lärande i 30 år
De producerar hälften av syret på jorden, de har enorm betydelse för klimatet och de kan till och med skapa moln på himlen.
– Mikroalger är fascinerande. De är så små och ändå så betydelsefulla, säger Olga Kourtchenko, föreståndare för Algbanken på Göteborgs universitet.
Olga Kourtchenko öppnar en oansenlig grå dörr i laboratoriet på våning fyra. Bredvid dörren finns en skylt som talar om att det är 10 grader kallt i rummet. Hon tar en liten flaska från en hylla och skakar den försiktigt. Genast blir vattnet i flaskan grönare än grönast. Klorofyllgrönt. Livets gröna färg.
– De lever i havet, men de producerar faktiskt hälften av syret vi andas på jorden genom fotosyntes. Vi har fått lära oss att träd skapar syre, men de är inte alls lika effektiva som mikroalger. Mikroalger förökar sig hela tiden och därmed styr de i viss mening klimatet, säger hon.
450 unika alger i odling
Olga Kourtchenko ställer tillbaka flaskan på hyllan. Hela rummet är fyllt av små flaskor, med tydligt numrerade etiketter: Nephroselmis minuta 44, Porphyridium purpureum 25, Tetraselmis sp 19, Prymnesium parvum 37. I Algbanken finns 450 unika stammar i odling.
Färgerna skiftar mellan stilla limegrönt och vissnat strågult till jordigare gyllenbruna; andra alger i samlingen skiftar i varmt röda nyanser, från solnedgångsaprikos till fridsam terrakotta.
I 30 år har Algbanken på Göteborgs universitet tillhandahållit olika marina mikroalger för forskning och undervisning. Numera rymmer samlingen 450 olika arter och nya tillkommer hela tiden.
Det är en mångskiftande samling ur taxonomisk och evolutionär synvinkel, med både fritt levande arter och parasitiska – och giftiga. Till exempel finns Heterosigma akashiwo, en art som orsakar skadliga algblomningar över hela världen. Men nästan 80 procent av samlingen innehåller lokala arter från skandinaviska vatten, främst kiselalger.
– Vår äldsta alg är en över 100 år gammal kiselalg ”Phaeodactylum tricornutum” från Plymouth, England. Den härstammar ursprungligen från 1910. Den arten är den första genetiska modellen för kiselalger. Den nyaste algen är hämtad 2026 utanför Tjärnö och finns ännu inte införd på listan.
Artikel visar betydelsen av Algbanken
Osynliga för blotta ögat flyter de planlöst omkring i havet utan riktning – ändå har mikroalgerna stor betydelse för jordens miljö och klimat. Mikroalger är nyckelorganismer på jorden och forskarna vet fortfarande bara en bråkdel om mikroalgernas olika egenskaper och hur de samspelar med sin omgivning.
– Mikroalger är verkligen fascinerande. De är encelliga organismer, representerade i alla grenar av livets släktträd. De spelar en fundamental roll i ekosystemen och för jordens klimat. De kan rena avloppsvatten, minska övergödning och de mildrar klimatförändringarna. De kan också producera organiska föreningar som bidrar till naturlig molnbildning och kan därmed påverka vädret, säger Olga Kourtchenko.
Nyligen publicerades en översiktsartikel i tidskriften Algal Research om hur viktig Algbanken varit för forskningen. Den visar att stammarna bidragit till forskning inom taxonomi, pigmentanalys, ekofysiologi, klimatförändringsbiologi, genomik, miljöövervakning, bioteknik och bioinspirerade material.
Lärarkurs ökade intresset för alger i skolan
I översiktsartikeln lyfts också Algbankens betydelse fram för att algerna även används för att öka havsmedvetenheten i skolundervisning och på museer.
– Intresset ökade enormt när professor Angela Wulff startade universitetskurserna ”Havet i klassrummet” och ”Alger i klassrummet” som lockade lärare från hela Sverige. Numera tillhör 75 procent av algbeställarna denna kategori. Jag tycker det är givande att eleverna har frågor om övergödning och klimatförändringar och är intresserade av livet i havet, säger Olga Kourtchenko.
Det största museisamarbetet är med vetenskapscentret Universeum. I aktiviteten ”Plankton under luppen” får barn och vuxna lära sig om den avgörande roll mikroalger har för jordens syreproduktion, koldioxidupptag och som bas i havets näringskedja.
– Universeum visar algerna på enorma skärmar. Helt plötsligt hamnar våra mikroskopiskt små alger – som vi vanligtvis förvarar i undanskymda vrår – i allmänhetens blickfång, avbildade på stora fotografier. Det är häftigt!
Alger behöver kärlek och omtanke
Algerna i banken är levande organismer. De behöver ständig tillsyn enligt strikta rutiner för att överleva och växa. Det är också en av de stora utmaningarna med Algbanken. Den är resurskrävande och fordrar både kärlek och omtanke, sterila odlingsflaskor av plast och temokonstansrum. Olga Kourtchenko matar algerna oupphörligt med ljus, kväve, fosfor samt vitaminer och olika spårämnen som järn.
Trots all kärlek är odlingarna sårbara, till exempel för kontaminering. Ibland kan en stam av alger helt enkelt dö, utan att det går att förstå varför. Då är det bara att börja om, samla nya prover och därefter isolera dem cell för cell i mikroskop. Ett tidsödande arbete.
– En droppe vatten kan innehålla flera tusen mikroalger. Det kan domineras av en eller flera arter mikroalger, ibland upp till 10 – 12. Det tar tid och tålamod att sortera dem och det är lätt att förlora tidsuppfattningen när man tittar på dem i mikroskopet för att de är så spännande med sina fantastiska former och olika färger, säger Olga Kourtchenko.
Länk till forskningsartikel i Algal Research: The Gothenburg University Marine Algae Culture Collection (GUMACC): A Nordic resource for marine microalgal research, biotechnology and education
Text: Annika Wall
Algbanken grundades 1996. Huvudsyftet är att förse forskare och lärare vid Göteborgs universitet med marina mikroalger att använda i undervisning och forskning.
Även externa forskare och organisationer kan beställa kulturer ur samlingen till en fastställd kostnad. Det är kostnadsfritt för skolor och museer. Numera kommer 75 procent av beställningarna från skolor och museer.
Algbankens offentliga databas innehåller detaljerad information om de stammar som för närvarande finns listade. Databasen har funktioner för sökning och beställning.
Algbanken har 450 unika stammar marina mikroalger med fokus på skandinaviska vatten. Kiselalgen Skeletonema marinoi är en av de vanligaste med 285 antal stammar.
