Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Konsumtionsrapporten 2014: Lånefinansiering och stadsplanering ligger bakom den växande konsumtionen

Publicerad

Den svenska konsumtionen växer inom alla områden och för alla typer av hushåll. En av de bakomliggande faktorerna är möjligheten till konsumtion genom lån. En annan faktor är att politiker och stadsplanerare uppmuntrar till privat konsumtion genom utformningen av våra städer. Det framkommer i Konsumtionsrapporten 2014 som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Konsumtionen i Sverige växer inom alla konsumtionsområden och inom alla hushållskategorier:

– Oavsett om konsumenten är ensamstående med barn eller sammanboende utan barn, så ökar konsumtionen av i stort sett allt: utemåltider, kultur, kommunikation, möbler och så vidare, säger John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten 2014.

I årets rapport har forskarna fördjupat sig i två områden som påverkar konsumtionen. Det ena handlar om lånefinansiering. Hushållens skulder har vuxit kraftigt de senaste decennierna, men samtidigt skiljer lånemöjligheterna mycket mellan olika typer av konsumenter. De med god kreditvärdighet har erbjudits förmånliga lån, främst relaterade till bostaden, och på så vis kunnat öka sin konsumtion. Genom stigande fastighetspriser och växande finansmarknader har de kreditvärdigas förmögenheter vuxit medan konsumenter med sämre kreditvärdigheter har ökat sin konsumtion genom betydligt sämre lånevillkor, exempelvis SMS-lån med ockerräntor.

Den ökande konsumtionen kan också tillskrivas våra politiker och stadsplanerare. De uppmuntrar indirekt till privat konsumtion då den anses vara bra för konsumenternas välbefinnande, stadens framgång och landets välstånd. Idag är konsumtion en så naturlig del av vår vardag att vi inte alltid tänker på att vi konsumerar. När vi rör oss på gator och torg så blir konsumtionen ett naturligt inslag. Folkliv föder konsumtion, som föder ännu mer folkliv – och gör att platsen blir attraktiv. Konsumtionsrapporten visar att stadsplanerare tänker på detta då städer planeras, men inte enbart för att öka konsumtionen utan också för att få tillstånd en stad där människor trivs.

Mer i Konsumtionsrapporten 2014
• Konsumtionsrapporten 2014 är baserad på statistik från 2013 och jämför med åren 2012 och 2003 för att kunna ge en bild av utvecklingen över tid. Konsumtionsrapporten 2014 är sammanställd av fil dr John Magnus Roos.
• De konsumtionsområden som ökade mest under 2013 var: hushållens konsumtion i utlandet 7,8%, möbler, hushållsartiklar och underhåll 5,5% samt hälso- och sjukvård 4,7%.
• De konsumtionsområden som ökade mest mellan 2003 och 2013 var: hushållens konsumtion i utlandet 66%, utländsk konsumtion i Sverige 60%, möbler, hushållsartiklar och underhåll 60%; kommunikationstjänster 58%; fritid, underhållning och kultur 53%.

Läs mer om och ladda ner Konsumtionsrapporten 2014
http://cfk.gu.se/forskning/publicerat/konsumtionsrapporten

Frågor om rapporten som helhet:
John Magnus Roos, Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 0730-48 22 27, magnus.roos@cfk.gu.se

Frågor om lånefinansierad konsumtion:
Erik Andersson, Institutionen för Globala Studier, Göteborgs Universitet, 031 – 786 4678, erik.andersson@gu.se
Oskar Broberg, Avdelningen för Ekonomisk Historia, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, 031 – 786 4240, oskar.broberg@gu.se

Frågor om konsumtionsstaden:
Ola Thufvesson, Institutionen för Service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet, 042-356618, ola.thufvesson@ism.lu.se

Om Konsumtionsrapporten:
Konsumtionsrapporten ges årligen ut av Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK). Den ger en översikt av den privata konsumtionen i Sverige. I rapporten presenteras en sammanställning av offentlig statistik om hushållens utgifter och fördjupande analyser gjorda av forskare som CFK samarbetar med.

Om Centrum för konsumtionsvetenskap:
Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) är Sveriges största forskningscentrum inom konsumtionsområdet. Vid CFK möts forskare från olika discipliner för att bedriva tvärvetenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Aktuella forskningsteman är Digitalisering, Mat, Mobilitet och Nationella konsumtionsmönster. För mer information se www.cfk.gu.se