Klimatpengar till Lovéncentret Tjärnös forskningsfartyg Nereus
Göteborgs universitets interna klimatfond har beviljat 75000 kr för ny miljövänligare diesel till Lovéncentret Tjärnös forskningsfartyg Nereus.
Många fartyg, speciellt äldre, drivs idag med traditionell diesel, tillverkad av fossil olja. Förutom utsläpp av klimatförändrande koldioxid, släpper dessa motorer också ut andra miljöskadliga ämnen. Lovéncentret Tjärnös 33 år gamla forskningsfartyg Nereus körs sedan flera år på diesel i miljöklass 1 (MK1). Det finns nu andra drivmedel på marknaden, till exempel det syntetiska dieseldrivmedlet EcoPar, tillverkad av fossil gas. Förutom fördelen med minskning av koldioxidutsläpp är syntetiska dieseldrivmedel inte giftiga för marina organismer, biologiskt nedbrytbara och med markant minskade hälsofarliga utsläpp. Tillverkaren av EcoPar anger att utsläppen av koldioxid kan minska med 30-50%, kvävedioxid med 50-60%, sot med mer än 90%, partiklar med 25% och giftiga kolväten med 60-90%. Många ägare av äldre fartyg vågar inte byta till miljövänligare drivmedel, oroliga för komplikationer i motorn och ökade drivmedelskostnader.
Varje flygresa som en anställd vid Göteborgs universitet gör i tjänsten kostar 118 kr i klimatkompensation, enligt principen om att förorenaren betalar. Pengarna har placerats i Göteborgs universitets interna klimatfond, ur vilken anställda och studenter kan söka medel för projekt som bidrar till att minska universitetets negativa klimatpåverkan. Av 30 ansökningar 2016 står Lovéncentret för två, som båda blivit beviljade. Ny miljövänligare diesel till forskningsfartyget Nereus är den ena, tio nya cyklar till Kristinebergs cykelpool är den andra.
Projektets mål är att utvärdera om det syntetiska dieseldrivmedlet EcoPar är en möjlig ersättning till MK1 som bränsle till Nereus. Det kommer att pågå under hela 2017.
- Vi planerar att låta utföra utsläppsmätningar före och efter bränslebytet, säger projektledare Christian Torstensson, befälhavare på Nereus. Det kommer att visa om tillverkarens uppskattningar av utsläppsminskning stämmer. Förutom klimatnytta hoppas vi också att luftkvaliteten på akterdäck förbättras, avslutar Christian Torstensson.