IBS i tonåren går oftast över – och kan påverkas
Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) går in i vuxenlivet utan sjukdomen. Det visar en långtidsstudie som följt drygt 2 500 individer. Forskarna konstaterar också att flera faktorer hos unga som ökar risken för vuxen-IBS är påverkbara.
Symtomen vid IBS är ofta långvarigt magont, förstoppning eller diarré, oregelbunden tarmaktivitet och besvär med gaser. Även om faktorer i tidig ålder tros spela in för sjukdomsutvecklingen är forskningen på området begränsad, särskilt vad gäller övergången från tonår till vuxenliv.
Den nu aktuella studien, publicerad i tidskiften Gastroenterology, utgick från den svenska befolkningsstudien BAMSE vid Karolinska Institutet och följde 2 539 individer, födda på 1990-talet. Samtliga hade vid 16 och 24 års ålder rapporterats för eventuella IBS-symtom enligt en internationellt etablerad skattningsmodell.
IBS inget statiskt tillstånd
Studien från Göteborgs universitet och Karolinska Institutet visar att den starkaste riskfaktorn för IBS vid 24 års ålder var att ha haft sjukdomen redan vid 16 års ålder. Samtidigt var prognosen relativt god. Två av tre 16-åringar med IBS uppfyllde inte längre kriterierna vid 24 års ålder.
– Våra resultat visar att IBS hos unga inte är ett statiskt tillstånd. För många förbättras symtomen över tid, och samtidigt kan vi nu bättre identifiera dem som löper ökad risk för kvarstående besvär, säger Jessica Sjölund, forskande läkare inom gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Utöver IBS i tonåren identifierades en rad faktorer som ökade risken för IBS vid 24 års ålder, däribland återkommande buksmärta, psykologisk stress, nedsatt självskattad hälsa, för lite sömn och födoöverkänslighet. En stark riskfaktor för att IBS vid 16 år skulle kvarstå vid 24 års ålder var IBS hos minst en förälder.
Tidiga förebyggande insatser
– Sambandet mellan generationer tyder på att både genetiska faktorer och delade miljö- och beteendemönster spelar roll. Det öppnar också för förebyggande strategier riktade till familjer där IBS redan finns, säger Ola Olén, överläkare i pediatrisk gastroenterologi och adjungerad professor vid Karolinska Institutet.
Forskarna bakom studien betonar att resultaten är kliniskt relevanta, just för att flera identifierade riskfaktorer är potentiellt påverkbara. Magnus Simrén är överläkare och professor i gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:
– Tidiga insatser kring sömn, psykiskt välbefinnande och mag-tarmbesvär i tonåren, och i familjer där flera är drabbade, skulle kunna minska risken för långvariga symtom senare i livet, avslutar han.
