Gyde startar Islands första marina kolonilott

Vad jobbar du med?

– Jag utvecklar en marin kolonilott här i Húsavík. Det är den första i sitt slag på Island. Kolonilotten är precis sjösatt i hamnen och nu ska vi skapa en plats där människor kan lära sig mer om havet och vara delaktiga i odling av tång och musslor. 

– Projektet handlar mycket om att föra samman människor. Jag vill att platsen ska kunna användas både för odling och för utbildning, forskning och aktiviteter med lokalsamhället. 

Hur fick du idén?

– När jag läste masterprogrammet Hav och samhälle i Göteborg gjorde vi ett studiebesök på Flytevi, den marina kolonilotten i Frihamnen. Jag blev väldigt inspirerad och berättade om den för en av cheferna på innovationscentret här i Húsavík. Hon gav mig uppdraget att skapa något liknande – och nu finns den här! 

– Under utbildningen lärde vi oss hur många olika intressen som ska samsas om havet och hur komplicerat det exempelvis kan vara att planera verksamheter i en hamn. Nu får jag använda mina kunskaper i praktiken. 

Vad gör du på jobbet?

– Det varierar! Jag skriver bidragsansökningar, samarbetar med forskare, studenter och arkitekter och har kontakt med lokala företag.

– Nu arbetar vi bland annat med att utveckla ett student- och volontärprogram och samarbeten med skolor. När vi byggde själva plattformen arbetade jag även praktiskt med konstruktionen. Nästa steg är att börja odla, till exempel tång eller musslor.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Friheten att kunna utveckla projektet i olika riktningar. Jag tycker om att arbetet är så tvärvetenskapligt och att jag kan jag kombinera mina många olika intressen inom kultur och hållbar utveckling.

– Under den senaste tiden har jag till exempel arbetat mer med konst och kultur kopplat till projektet, men framöver skulle vi också kunna arbeta med övervakning av föroreningar i hamnen.

Hur hamnade du på Island?

– Genom min praktik. Jag är väldigt intresserad av Island och andra önationers relation mellan samhälle, natur och hav och på masterprogrammet kunde vi göra praktik. Jag hittade två praktikplatser på Island, först i Reykjavík och sedan i Húsavík. Efter det blev jag helt enkelt kvar.  

– Min första praktik i Húsavík var på ett forskningscenter som tillhör Islands universitet och som fokuserar på valforskning. I samarbete med valskådningsbåtar samlade vi bland annat in data om valarnas beteende. Därefter skrev jag min masteruppsats om valskådning och arbetade även deltid på Islands turistforskningscentrum med ett projekt om medborgarforskning och valskådningsturism.

Varför valde du att läsa Hav och samhälle?

– Jag växte upp nära havet i norra Tyskland och var väldigt fascinerad av delfiner när jag var liten. Som många andra barn drömde jag om att bli marinbiolog, men senare valde jag en annan väg och tog en kandidatexamen med bland annat engelska, lingvistik, litteratur och hållbar utveckling.

– När jag upptäckte Hav och samhälle såg jag att programmet tog emot studenter med olika akademiska bakgrunder. För mig blev det en möjlighet att återvända till mitt barndomsintresse för havet utan att redan ha en examen i marinbiologi. 

– I dag kan jag kombinera mina olika intressen i arbetet med den marina kolonilotten. På många sätt känns det som att allt har fallit på plats.

Vad från utbildningen har du haft mest nytta av i ditt arbete?

– Hav och samhälle är ett brett program och nu ser jag hur många av kurserna som på något sätt hänger ihop med mitt projekt. Vi läste till exempel om människans historiska relation till havet och havsplanering.

– Jag har också haft stor nytta av kunskaperna om blå ekonomi. Valskådning är en väldigt viktig näring i Húsavík, men samtidigt är det viktigt för ett litet samhälle att kunna bredda sin ekonomi.

Har du några tips till nya studenter på programmet?

– Gå in i utbildningen med öppet sinne och var beredd på att gå i olika riktningar. Det går det inte heller att förutsäga allt till hundra procent när man studerar, eller arbetar med, naturen – det har jag inte minst lärt mig av vädret här på Island. Man måste vara flexibel och anpassa sig när förutsättningarna förändras.

– Här på Island finns uttrycket ”þetta reddast” som jag tycker mycket om. Det är en optimistisk livsinställning, där man litar på att saker på något sätt kommer att lösa sig till slut. Och så har det varit för mig.

Intervju: Karl-Johan Nylén