Hoppa till huvudinnehåll
Bild
none
Egyptiskt lotussmycke med steninläggningar. Jämförelser med liknande fynd från Egypten visar att de flesta föremålen är från Nefertitis och hennes gemåls Akhnatens period från omkring 1350 f.Kr. Liknande smycken som detta bars av Nefertiti.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge
Länkstig

Guldsmycken från Nefertitis tid hittade i bronsåldersgrav på Cypern

Publicerad

Arkeologer från Göteborgs universitet har avslutat utgrävningen av två gravar i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern. Över 150 mänskliga skelett och närmare 500 föremål – bland annat guldsmycken, ädelstenar och keramik – från omkring 1350 f.Kr. finns bland fynden.

Bild
none
Egyptiskt lotussmycke med steninläggningar
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge

Sedan 2010 har den svenska arkeologiska expeditionen The Söderberg Expedition i olika omgångar grävt på Cypern. 2018 upptäckte arkeologerna två gravar, utformade som underjordiska kammare, med ett stort antal mänskliga skelett. Att ta hand om dessa har krävt speciell försiktighet under fyra år eftersom benen är extremt sköra efter mer än 3 000 år i den salthaltiga jorden.

Förutom skeletten efter 155 individer har 500 föremål hittats. Skeletten och gravgåvorna ligger i lager på varandra, vilket visar att gravarna har använts under flera generationer.

Fynden tyder på att det är familjegravar för det härskande skiktet i staden. Vi har till exempel hittat skelettet efter en femåring med guldhalsband, guldringar i öronen och ett diadem av guld runt pannan. Förmodligen ett barn till en styrande och förmögen familj, säger professor Peter Fischer som leder utgrävningarna.     

none
Ett av skeletten tillhör en femåring som begravdes med många guldsmycken, bland annat detta diadem som satt på barnets panna.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge
Bild
none
Femåringen hade även denna halskedja.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge

Smycken och andra föremål av guld, silver, brons, elfenben och ädla stenar samt rikt dekorerade kärl från många olika kulturer finns bland fynden.

Vi hittade även en keramiktjur. Kroppen av den ihåliga tjuren har två öppningar, en på ryggen för att fylla på en vätska, sannolikt vin, och en vid nosen för att dricka. Tydligen hade man minnesfester i gravkamrarna för att hedra de avlidna.

Mångtusenårigt meddelande

Ett fynd som bedöms som särskilt viktigt är ett cylinderformat sigill av mineralen hematit med en kilskriftstext från Mesopotamien, nuvarande Irak, som arkeologerna har lyckats tyda.

Texten består av tre rader och nämner tre namn. Ett är Amurru, en gud som dyrkades i Mesopotamien. De andra två är historiska kungar, far och son, som vi nyligen lyckades spåra i andra texter från denna period. Just nu försöker vi lista ut varför sigillet hamnade på Cypern mer än tusen kilometer från där det tillverkades.

Bland fynden finns ädelstenen karneol från Indien, den blå ädelsten lapis lazuli från Afghanistan och bärnsten från området kring Östersjön, vilket visar att staden hade en central roll för handeln under bronsåldern. Arkeologerna har bevis för intensiv handel med Egypten genom smycken av guld tillsammans med skarabéer (skalbaggsformade amuletter med hieroglyfer) och rester av fisk som har importerats från Nildalen.

Bild
none
De keramiska kärlen, speciellt de som importerades från Grekland och Kreta är dekorerade med målade scener av stridsvagnar som dras av hästar, individer som bär svärd, olika djur och blommor.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge

Omfattande handelsnätverk

Genom att jämföra med liknande fynd som gjorts i Egypten har arkeologerna också kunnat datera smycken.

Jämförelserna visar att de flesta föremålen är från Nefertitis och hennes gemåls Akhenatons period från omkring 1350 f.Kr. Som ett hängsmycke i guld vi hittat, en lotusblomma med inläggningar av ädla stenar. Liknande smycken bars av Nefertiti.

Även fynden av keramik är viktiga.

Keramikens förändringar över tid i utseende och material gör det möjligt att göra dateringar och studera förbindelser med omvärlden. Det som fascinerar mig mest är det stora kontaktnätet som fanns för 3 400 år sedan.

Nu fortsätter arbetet bland annat med DNA-analyser av skeletten.

De kommer avslöja hur individerna är släkt med varandra och om det finns immigranter från andra kulturer vilket inte är osannolikt med tanke på de vidsträckta förbindelserna, säger Peter Fischer.

Kontakt: Peter Fischer, telefon: 070−753 4317, e-post: peter@fischerarchaeology.se

Text: Cecilia Sjöberg

none
I gravarna har arkeologerna hittat figurer av gudinnor med fågelansikten. Här troligen en gudinna med fågelhuvud som håller i ett barn som är till häften fågel och till hälften människa.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge
Mer information

Alla föremål från utgrävningarna tillhör Cypern och förvaras på museer i Nicosia och Larnaca. Några av de viktigaste fynden är redan utställda. Teresa Bürge, postdocforskare i arkeologi vid Göteborgs universitet, är ansvarig för dokumentationen av keramiken. Hon nås på e-post: teresa.burge@gu.se

Bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke står för närvarande på UNESCO:s lista att bli utnämnd som världskulturarv. Senast Göteborgs universitet rapporterade från utgrävningarna var den 4 december 2020: 3 500 år gammal kultplats med massbegravningar upptäckt.