Genombrott för algodling i Östersjön
Tarmalg kan bli framtidens gröda i Östersjön. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet där forskare för första gången lyckats odla algen genom hela dess livscykel i bräckt vatten.
– Det här är ett viktigt steg mot hållbart vattenbruk i Östersjön, säger Sophie Steinhagen, forskare på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Intresset för odling av makroalger ökar snabbt eftersom alger kan användas till både mat, djurfoder och biobaserade material. Många arter som odlas kräver dock saltare vatten än vad som finns i Östersjön. Tarmalg (Ulva intestinalis) är annorlunda. Den växer snabbt, klarar stora variationer i miljön och trivs i bräckt vatten.
– Tarmalg är en av få algarter som har verklig potential att odlas under de speciella förhållanden som finns i Östersjön, säger Sophie Steinhagen.
Kan kombineras med havsbaserad vindkraft
Algodling skulle kunna spela en viktig roll i framtidens hållbara livsmedelssystem. Makroalger tar upp näringsämnen direkt ur vattnet och kan bidra till att minska övergödningen i Östersjön, samtidigt som de producerar biomassa utan behov av jordbruksmark eller sötvatten.
Men flera praktiska utmaningar återstår, bland annat kring skörd, logistik till havs och ekonomisk lönsamhet.
– Den här studien visar att algodling i Östersjön är möjlig, men också vad som fortfarande behöver utvecklas innan det kan fungera i större skala, säger Sophie Steinhagen.
Forskarna undersökte också möjligheten att odla tarmalg i anslutning till havsbaserade vindkraftsparker. Sophie Steinhagen ser stora möjligheter att odla alger mellan vindkraftsverken.
– Då skulle samma havsområde kunna användas både för förnybar energiproduktion och hållbar matproduktion, säger hon.
Framtidens gröda från havet
Forskarna testade 40 olika stammar av tarmalg från olika delar av Östersjön. De följde hela processen – från reproduktion och utveckling av småplantor i laboratoriet till färdigvuxna alger odlade till havs, bland annat vid Kriegers flak i södra Östersjön.
Bara omkring tio procent av de testade stammarna kunde reproducera sig stabilt under odlingsförhållanden. De stammar som fungerade växte däremot snabbt och producerade effektivt nya småplantor för vidare odling.
– Det visar hur viktigt det är att välja rätt stammar och bygga upp biobanker om vi vill utveckla storskalig algodling i Östersjön, säger Sophie Steinhagen.
Studien har finansierats av EU genom projekten ULTFARMS och OLAMUR.
Läs forskningsartikeln i Journal of Applied Phycology: Exploring uncharted waters of future crop systems: Pioneering Ulva intestinalis seedling development for a sustainable full-life-cycle offshore aquaculture in the wider Baltic Sea area
Text: Karl-Johan Nylén
Tarmalg (Ulva intestinalis) är en grönalg som växer längs kuster över hela världen. Den känns igen på sina tunna, ihåliga och lite slingrande blad. Till skillnad från många andra arter trivs den i bräckt vatten och klarar stora variationer i salthalt, vilket gör den särskilt intressant för odling i Östersjön. Tarmalg används redan som livsmedel i vissa delar av världen och kan även bli råvara för foder och biobaserade material.
