Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Forskning pågår - Digitalisering av konsumtionskulturen

Publicerad

Inom forskningsprojektet Digitalisering av konsumtionskulturen, Digcon, görs en mängd olika fallstudier. En av fallstudierna handlar om en digital tjänst som ska underlätta för konsumenter att välja mer hållbara transporter, här får du ta del av Niklas Hanssons reflektioner från fältet.

Tjänst som underlättar val av mer hållbara transporter

Plattformen för tjänsten är helt digital och erbjuder användare att bland annat beräkna sina koldioxidutsläpp, ekonomisk vinst i form av insparade bensinpengar och hälsoeffekter. Tjänsten använder sig av nya "gränssnitt" mot konsumenter som till exempel smartphones och social media. En central frågeställning i fallstudien är hur och om dessa tjänster, som ofta lyfts fram av företag och utvecklare som "framtiden", "det nya", "det enkla" och "smarta" sättet att förändra konsumtionsvanor - i det här fallet till exempel hålla bättre koll på sin transportkonsumtion - verkligen får fäste eller inte bland användare.

Intervjuer med användare

Genom intervjuer med ett antal användare av tjänsten försöker vi förstå för- och nackdelar utifrån deras erfarenheter av tjänsten, samt diskutera hur vi kan förstå eventuella hinder och möjligheter för den här typen av lösningar att etablera sig på marknaden och bidra till nya konsumtionsvanor. I det här fallet är det forskningsfokus på vardagsbeteende, transportvanor (pendling) och digital konsumtion.

Teoretiska perspektiv

Utifrån ett teoretiskt perspektiv fokuserar vi dels på hur de inblandade teknologierna exempelvis möjliggör nya handlingsmönster och sociala aktiviteter ("grönare pendling", möjligheter att dela sina resultat med andra som använder tjänsten osv.), dels ett mer kritiskt förhållningssätt i relation till vilken typ av "subjektivitet" eller konsumentidentiteter tjänsterna medverkar till att möjliggöra. Det kan till exempel handla om att kommersiella tjänster utvecklas inom ramen för hållbarhetsarbete och liknande förändringsprocesser men där ansvaret för vem det är som ska genomföra förändringen förskjuts mot slutanvändare eller konsument (snarare än att ansvaret läggs på t.ex. kollektiva eller politiska aktörer).

Reflektioner

I någon mening förutsätter en tjänst som den här att människor är villiga att kontrollera och disciplinera sig själva och underställa sig de aktiviteter som systemet så att säga föreskriver för att bli en "lågkoldioxidkonsument" och att kalkylera vinster och kostnader. Den nya digitala teknologin som numera når konsumenter möjliggör saker som vi inte kunde tänka oss på samma vis för bara några år sedan. Företag och konsumenter får tillgång till stora mängder data kring beteende och konsumtion som inte heller var möjligt innan digitaliseringen av vardags- och konsumtionskulturen etablerade sig i den utsträckningen som vi ser idag.

Så långt i analysarbetet, som är i ett tidigt stadium, kan vi säga att det verkar finnas en del hinder för användare att enkelt stuva om sin vardag och dessutom anpassa sina transportvanor till de olika funktioner som tjänsten i det här fallet erbjuder. Ett flertal av de vi pratat med har valt att sluta använda tjänsten efter en kort tid exempelvis på grund av att tjänsten inte är anpassad till deras vardagsärenden, svårigheter att lämna bilen hemma, att de är missnöjda med de funktioner som tjänsten erbjuder eller att det helt enkelt inte är roligt eller utmanande. Det kan ju också handla om att andra tjänster på marknaden konkurrerar om uppmärksamheten.

Niklas Hansson är en av forskarna i Digcon, mer om Niklas

Läs mer om Digcon