Företag används allt oftare som verktyg för brott som penningtvätt, bedrägerier och bidragsfusk. Det skadar både samhällsekonomin och förtroendet för näringslivet. I projektet Företag och brott – nyttan av revision och redovisning, som finansieras av Torsten Söderbergs Stiftelse, undersöker forskare vilka typer av företag som förekommer i brottsutredningar. Projektet studerar också om det går att upptäcka tecken på brott i redovisningen och vilken roll obligatorisk revision kan spela för att förebygga brott.
Forskargruppen leds av Jan Marton vid Företagsekonomiska institutionen och inkluderar flera experter inom redovisning och revision.
– Att studera företag som startas i syfte att begå brott är ett relativt nytt område inom redovisningsforskningen. Tidigare har fokus ofta legat på bedrägerier där företagsledningen vilseleder aktieägare, snarare än på företag som används som verktyg för brottslighet, säger han.
Väga företagens kostnader mot samhällsnyttan
Syftet med studien är att ge lagstiftare och andra beslutsfattare bättre underlag för att väga önskemålen om förenklade regler mot vikten av effektiv brottsbekämpning.
– Om våra resultat visar att redovisning eller revision kan bidra till att förebygga brott är det upp till politikerna att avgöra vilka åtgärder som är rimliga. Det handlar om att väga företagens kostnader mot samhällsnyttan, särskilt i en tid då EU samtidigt vill minska regleringen för att stärka Europas konkurrenskraft, säger Jan Marton.
Under de senaste 15 åren har företagande förenklats i Sverige, till exempel genom förenklade regler från Bokföringsnämnden, borttagande av krav på revision för de minsta företagen och sänkta krav på aktiekapital i nystartade företag. Det här har lett till att antalet aktiebolag har fördubblats sedan 2010, och det finns idag nästan 800 000.
Studerar specifikt välfärdsbrott och penningtvätt
I forskargruppen ingår även Pierre Donatella på Förvaltningshögskolan, som arbetar med kommunal redovisning och revision.
– Vi vill specifikt studera välfärdsbrotten, som vi ser väldigt allvarligt på och som är av systemhotande karaktär. Då är kommunsektorn är en viktig aktör där vi behöver Pierres kunskap och kompetens, säger Jan Marton.
I studien kommer man också att specifikt granska brott som rör penningtvätt. Kriminella använder ofta företag för att tvätta pengar genom att till exempel skriva falska fakturor.
Studien utgår från databaser som innehåller årsredovisningar för samtliga svenska aktiebolag under de senaste 25 åren. En av de största utmaningarna i projektet är tillgången till tillförlitlig data om brottslighet.
– Även om vi har omfattande data om företagens årsredovisningar är det svårare att identifiera och avgränsa relevanta rättsfall. En annan utmaning är att avgöra orsakssamband – till exempel om revision faktiskt minskar brottslighet, eller om företag som begår brott hittar sätt att undvika revisionsplikt, säger Jan Marton.
Forskningsprojektet pågår under 2026–2027.
