Vissa män med prostatacancer behöver aldrig behandlas. För andra är sjukdomen livshotande. Nu tar forskningen stora steg mot att upptäcka farliga tumörer tidigare och ge vården bättre möjligheter att välja rätt behandling för varje patient.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform bland män. Men sjukdomen kan utvecklas på helt olika sätt. Medan vissa män kan leva hela livet med en liten tumör utan att bli sjuka, behöver andra snabbt få kraftfull behandling.
Att skilja dessa patienter åt är en av prostatacancerforskningens största utmaningar.
– Vi får allt fler effektiva behandlingar som kan förlänga livet. Men de kan också ge allvarliga biverkningar. Därför måste vi bli bättre på att avgöra vilka patienter som verkligen behöver dem, säger Karin Welén, docent vid Göteborgs universitet.
En nationell satsning
Tillsammans med initiativtagaren Andreas Josefsson leder Karin Welén den nationella forskningssatsningen SPRINTR. Andreas Josefsson är docent i urologi vid Göteborgs universitet och verksam i Umeå som universitetslektor vid Umeå universitet och urolog vid Region Västerbotten.
SPRINTR gör det enklare och snabbare att genomföra kliniska studier för prostatacancer. Målet är att alla män i Sverige som utreds för prostatacancer ska erbjudas att delta i SPRINTR. Genom att kontinuerligt samla in prover och sjukvårdsdata vill forskarna bygga upp en nationell forskningsdatabas som också gör det möjligt att bjuda in patienter till nya behandlingsstudier, oavsett var i landet de bor. Hittills har omkring tusen män anslutits.
Karin Welén och Andreas Josefsson.
Foto: Göteborgs universitet
Forskarna ska bland annat undersöka om tumörernas genetiska egenskaper, proteiner och vävnadsbilder kan avslöja vilka behandlingar som fungerar bäst. Artificiell intelligens kan bli ett viktigt verktyg.
– Det händer oerhört mycket inom forskningen just nu. Jag är väldigt hoppfull om att vi ska kunna välja behandling mer träffsäkert och samtidigt skona många män från onödiga biverkningar, säger Karin Welén.
Samma modell kan användas för andra cancerformer. Redan nu planeras för en parallell satsning för forskning om cancer i lever, bukspottkörtel och gallvägar.
Stoppa spridning
I sin egen forskning undersöker Karin Welén hur prostatacancer sprider sig till skelettet. Redan innan cancercellerna når benmärgen kan tumören skicka signaler som förbereder miljön för metastaser. Tillsammans med andra forskare försöker hon förstå hur denna signalering går till och om det är möjligt att tidigt upptäcka om en spridning är på väg att inledas.
Forskarna jämför blod och benmärg från patienter och använder även försök på möss för att undersöka hur ämnen som utsöndras från patienters cancerceller påverkar benmärgen. Målet är att hitta tidiga varningssignaler. På sikt hoppas man att det blir möjligt att sätta in kraftfullare behandling innan cancern sprids, eller utveckla läkemedel som förhindrar signaleringen.
Färre onödiga undersökningar
Samtidigt görs framsteg i arbetet med att upptäcka farlig prostatacancer i tid. Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet, leder de långvariga Göteborgsstudierna om prostatacancerscreening. I en av studierna bjuds 37 000 män in till PSA-prov och, vid förhöjda värden, undersökning med magnetkamera.
Målet är att upptäcka behandlingskrävande cancer tidigt men samtidigt minska risken för upptäckt av små oftast ofarliga tumörer vilka kan leda till onödiga undersökningar och behandlingar. Forskarna undersöker nu om metoden också minskar dödligheten i prostatacancer och hur AI kan förbättra diagnostiken.
Jonas Hugosson och Ola Bratt.
Foto: Johan Wingborg
– Vi vet att tidig diagnostik minskar dödligheten i prostatacancer. Men PSA är inte perfekt och kan vara förhöjt även av andra orsaker. Magnetkamera hjälper oss att avgöra vilka män som behöver genomgå vävnadsprovtagning, säger Jonas Hugosson.
Forskarna vill också undersöka hur deltagande i screening påverkar männens psykiska hälsa och hur vårdens resurser kan användas på bästa sätt.
Även Ola Bratt, professor i urologi vid Göteborgs universitet, forskar om organiserad prostatacancertestning. Hans arbete ska bidra till att testningen blir mer ändamålsenlig och jämlik, med hänsyn också till mäns psykiska hälsa och sociala förutsättningar.
Från tidig upptäckt till behandling av spridd sjukdom går forskningen därmed mot samma mål: att fler män ska överleva prostatacancer, utan att fler än nödvändigt behöver leva med behandlingens konsekvenser.
Prostatacancer
Omkring 11 000 män får diagnosen prostatacancer i Sverige varje år. Cirka 2 100 avlider av sjukdomen. Risken ökar med åldern. Cancern växer ofta långsamt och ger sällan symtom i början. Ett PSA-blodprov kan väcka misstanke om cancer, men förhöjda värden kan ha andra orsaker. Därför görs vanligen en undersökning med magnetkamera och vid behov tas vävnadsprov för att fastställa diagnosen. Behandlingen kan vara aktiv uppföljning, operation, strålning eller läkemedel.