Ny trend: extremvärme och torrperioder avlöser varandra
Antalet extrema värmeböljor som följs av perioder av torka har blivit fler de senaste 300 åren i Eurasien. Den onda cirkeln ökar risken för skogsbränder och påverkar jordbruk och vattenresurser, enligt ny forskning från bland annat Göteborgs universitet.
– Mönstret av kombinerad värmebölja och torka har intensifierats under senare tid och det ligger långt utanför de naturliga variationerna. Det visar att utvecklingen är en effekt av människans förbränning av fossila bränslen och uppvärmning av klimatet, säger Hans Linderholm, professor i naturgeografi vid Göteborgs universitet och en av studiens författare.
– Det är ett stort hot mot vattenresurser, jord- och skogsbruk och leder till både socioekonomiska skador och kostnader för samhällen.
Eurasien är den sammanhängande landmassa som består av världsdelarna Europa och Asien. Ytan samlar 70 procent av världens befolkning. Den nya internationella studien från området bygger på väderobservationer under tidsperioden 1979 till 2022, samt 300 år av klimatdata från årsringar i träd. Genom analys av årsringar kunde forskare från Sverige och Korea kartlägga hur temperatur- och nederbördsförhållanden utvecklats i Eurasien sedan 1741.
Torrare även i Sverige
Enligt studien är de mest påverkade områdena i Eurasien västra Ryssland, Mongoliet och norra Kina. Hans Linderholm påpekar att somrarna blir torrare även i Sverige.
– Extremsommaren 2018 var en följd av torka och värmebölja och det är sannolikt att vi kommer att uppleva fler liknande händelser.
Enligt forskarna är det nya vädermönstret ett resultat av den globala uppvärmningen, som påverkar planetens klimatsystem. Ett exempel är jetströmmen, som påverkas av att havsytan blir varmare i nordvästra Atlanten. Jetströmmen har storskaliga vågor, så kallade Rossbyvågor, som i sin tur styr vädersystem. När klimatet förändras kan Rossbyvågorna få större svängningar och lägre hastighet. Det gör att hög- och lågtryck stannar kvar längre på samma plats, vilket påverkar vädret under en längre tid och kan leda till extremväder som värmeböljor eller översvämningar.
Historiskt klimat ger insikter om framtiden
Utifrån historiska klimatdata gjorde forskarna simuleringar av hur ett framtida klimat blir under global uppvärmning. Prognosen visar att vädermönstret förstärks ytterligare mot slutet av detta årtusende. Studiens författare uppmanar till långsiktiga nationella strategier för anpassningar som kan dämpa utvecklingen.
– Det viktigaste är att bromsa temperaturökningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan behöver markanvändningen anpassas för att eventuellt kunna minska effekterna av ökade sommartemperaturer, säger Hans Linderholm.
Studien “Emerging Trans-Eurasian Heatwave-Drought Train in a Warming Climate” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances: https://doi.org/10.1126/sciadv.adr7320
För mer information om studien, kontakta:
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, e-post: hansl@gvc.gu.se
Text: Jenny Meyer Daneback
En Rossbyvåg eller planetarisk våg är en storskalig våg mellan två nästan parallella skikt som är nästan vinkelräta mot en rotationsaxel. Rossbyvågor uppträder i jordens atmosfär och i haven. Deras längd kan uppgå till omkring 5–10 000 kilometer. Det var den svensk-amerikanske meteorologen Carl-Gustaf Rossby som 1939 gjorde en epokgörande upptäckt om jordrotationens effekt på atmosfärens rörelser.
Källa: Wikipedia
- På SMHI:s hemsida kan du läsa mer om hur Rossbyvågor fungerar: Vad är en Rossbyvåg?
- På National Ocean Service hemsida kan du se en video som förklarar Rossbyvågor: Rossby waves
