Statsvetaren Evert Vedung får Förvaltningshögskolans pris 2025 för sitt mångåriga arbete med utvärdering, och "i decennier frikostigt delat med sig av kunskaper, tankesätt och praktikerfarenheter i undervisning, kurser, läroböcker och samtal."
Evert Vedung har haft en lång karriär av att arbeta med utvärderingar, där en stor del av det handlat om att skriva artiklar och böcker, föreläsa, undersöka interventioner, rapportera och på andra sätt se till att den kunskap som finns kommer allmänheten till nytta. För detta tilldelas han Förvaltningshögskolans pris för nyttiggörande av forskning i offentlig förvaltning.
– Jag känner mig väldigt hedrad. Jag har ju ägnat mycket av mitt jobb åt att göra forskning användbar i praktiken så jag förstår prismotiveringen, säger han.
Evert Vedung är en av Sveriges mest inflytelserika forskare inom utvärdering och implementering. Han har identifierat sex stycken olika vågor av ideer i utvärderingens historia från 1960-talet fram tills idag, som alla har satt avtryck i den offentliga sektorn. Det började med en första vetenskaplig våg där utvärdering skulle ske experimentellt med kontrollgrupper innan något rullades ut i full skala.
Evert Vedung, mottagare av Förvaltningshögskolans pris 2025.
Foto: Pressbild
– Både experiment- och kontrollgrupp skulle mätas i förväg, så att man kunde dra vetenskapliga slutsatser som sedan kunde överföras till offentlig sektor. Man tänkte att beslutsfattarna skulle ta till sig resultaten rakt av. Sedan kom en reaktion mot detta på tidigt 1970-tal när den dialogiska vågen annammades i Sverige.
Då kom tanken istället att alla som berördes av en politik skulle vara delaktiga i utvärderingen, inte bara professorer. Utvärderandet skulle ske genom samtal. Sedan har det pendlat mellan att vara strikt vetenskapligt och demokratiskt.
– Så har det fortsatt. Nu talar man mycket om evidensbasering, men det viktigaste just nu är det jag kallar samverkansvågen, där det gäller att skapa nya nätverk över sektoriella, geografiska och andra sorts gränser, säger han.
Som exempel nämner han försvaret. I det nya osäkra omvärldsläget har vi fått börja fundera på hur vi kan få en sjukvård som fungerar i både krig och fred, och som kan samarbeta med det militära. Hur det bäst ska organiseras är svårt att få kunskap om på empirisk väg.
– Eller ta ungdomsbrottsligheten, det här att barn skjuter varandra. Ingen vet riktigt hur det ska lösas. Är det skolan, polisen, socialtjänsten eller någon annan som ska agera? Det måste lösas genom samverkan. Det är väldigt otympligt att arbeta med experiment när det gäller sådana komplexa problem, det klarnar bara om alla är med, säger han.
Trots sina 87 år på nacken är Evert Vedung fortfarande aktiv och åker på konferenser med Danska och Svenska Utvärderingsföreningen. En fråga för framtiden är vilken roll som AI kommer att spela för utvärderingar.
– Jag ska väl fortsätta med det här, kanske spana efter om det kommer någon ny våg, eller hur samverkansvågen utvecklas. Den stora frågan nu tycker jag är hur man ska använda AI i utvärdering. Än så länge finns ingen AI-våg, men det är nog där nästa stora utveckling kommer.
Förvaltningshögskolans pris 2025
För nyttiggörande av forskning i offentlig förvaltning Evert Vedung
Motivering: Everts arbetssätt har kännetecknats av ett flytande förhållningssätt mellan akademi, praktik, studenter och alumner. Han har i decennier frikostigt delat med sig av kunskaper, tankesätt och praktikerfarenheter i undervisning, kurser, läroböcker och samtal.
Dessutom har han byggt nätverk som inte enbart omfattar svenska myndigheter och kommuner, utan även långt ut i världen, exempelvis till Nordamerika och Brasilien. Nyttan av Everts kunskaper har gett avtryck inom akademiska samtal, energipolitik, markanvändning, bostadspolitik och socialpolitik, för att bara nämna några sakfält.
Evert har arbetat enligt principer om ”samskapande” och ”co-production” långt innan begreppen uppfanns, liksom ”transvetenskap”. Hans ständigt närvarande nyfikenhet har inspirerat generationer av efterkommande politik- och förvaltningsforskare.