Elever tystnar om Israel–Palestina i klassrummet
Många gymnasieelever drar sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 blev konflikten snabbt närvarande i klassrummen. Studien visar hur starka känslor och polarisering gör att många elever väljer tystnad.
– Vill man vara neutral som elev är det svårt, eftersom det nästan krävs att man ska ta ställning, säger Jennie Karlsson, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Elever som saknar en tydlig egen position drar sig ofta undan samtal.
– Eleverna är framför allt rädda för varandra. Det uppstår en osäkerhet kring vad som går att säga, säger Jennie Karlsson.
Moralisk press att välja sida
Samtalen präglas också av en stark moralisk dimension. Att stödja en sida kopplas till att vara en “anständig” person.
– Det blir viktigt att utmåla den andra sidan som ond. Det gör det svårt att föra nyanserade samtal, säger Jennie Sivenbring, docent i barn- och ungdomsvetenskap.
Studien visar också att elever försöker skilja mellan kritik av Israel och antisemitism, men att gränsen ofta är svår att dra i praktiken.
– Elever vill ta avstånd från antisemitism, men i diskussionerna uppstår ibland förenklingar och motsägelser som visar hur svårt det är att prata om frågan på ett nyanserat sätt, säger Jennie Karlsson.
Digitala medier påverkar
När diskussioner uteblir i klassrummet söker elever kunskap på andra håll, ofta via sociala medier.
– Tystnaden riskerar att förstärka ett ensidigt kunskapsinhämtande. Eleverna får inte hjälp att se flera perspektiv, säger Jennie Karlsson.
Att lärare undviker ämnet handlar ofta om en medveten strategi.
– Om man öppnar den här Pandoras ask kan det ta över hela undervisningen. Lärare vill undvika att elever blir kränkta eller att situationen spårar ur, säger Jennie Karlsson.
Viktig demokratifråga
Om skolan inte tar sig an de svåra samtalen riskerar polariseringen att fördjupas. Forskarna efterlyser mer stöd till lärare och ett mer långsiktigt arbete med kontroversiella frågor.
– Elever behöver både kunskap och trygghet för att kunna skilja mellan fakta, åsikter och känslor, säger Jennie Karlsson.
I grunden handlar det om skolans demokratiuppdrag.
– Om elever inte lär sig att prata om svåra frågor blir det ännu mer polariserat. Skolan är en av få platser där de kan möta fler perspektiv än det egna, säger Jennie Karlsson.
Fakta om studien
Länk till studien: ‘The danger of a single story’: Students’ negotiations following the October 7 attack.
Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med 33 gymnasieelever vid två svenska skolor. Intervjuerna genomfördes hösten 2023, efter attackerna den 7 oktober. Forskarna analyserade hur elever talar om konflikten i relation till skolan.
Studien är gjord av Jennie Karlsson och Jennie Sivenbring vid Göteborgs universitet.