Digitala och tryckta läsprov är inte helt likvärdiga

Bild

Allt fler prov i skolan genomförs digitalt. Men mäter digitala läsprov verkligen samma sak som traditionella prov på papper? I sin doktorsavhandling i pedagogik har Elpis Grammatikopoulou undersökt hur jämförbara resultaten är.

Studien bygger på den internationella lässtudien PIRLS, där elever i årskurs 4 läser texter på papper, och den digitala motsvarigheten ePIRLS. Där får samma elever läsa och lösa uppgifter i en simulerad nätmiljö med flera webbsidor, länkar och flikar.

Samma grund – men olika krav

Resultaten visar att de två provformaten i hög grad mäter samma underliggande läsförmåga. Elever som presterar bra på papper tenderar också att prestera bra digitalt.

Samtidigt framträder en tydlig skillnad. I det digitala provet behöver eleverna inte bara förstå en text, utan också orientera sig i en mer fragmenterad miljö: klicka sig fram mellan sidor, avgöra vilken information som är relevant och sammanföra uppgifter från flera källor.

– I digitala läsprov handlar det inte bara om att tolka en sammanhängande text. Eleverna måste också navigera, välja väg och hålla ihop information från olika delar av en webbmiljö. Det är färdigheter som inte prövas på samma sätt i pappersbaserade prov, säger Elpis Grammatikopoulou.

Det innebär att proven är starkt relaterade – men inte fullt ut utbytbara.

Viktigt när proven digitaliseras

Frågan är central eftersom många utbildningssystem just nu går över till digitala prov. Internationella studier som PIRLS och PISA har redan digitaliserats, och flera länder förändrar även sina nationella prov.

När provformatet ändras uppstår en utmaning: går det att jämföra resultaten över tid?

– Om digitala prov delvis ställer andra krav än pappersprov måste vi vara försiktiga när vi tolkar förändringar i resultat. Annars riskerar vi att blanda ihop verkliga kunskapsförändringar med effekter av provformatet, säger hon.

Digital läsning hänger ihop med senare skolresultat

Ett resultat som överraskade var att digitala läsprov i vissa fall hade ett något starkare samband med senare skolprestationer än pappersbaserade läsprov. Det gällde särskilt språkämnen som svenska och engelska.

– Det tyder på att förmågan att läsa och hantera digital information, till exempel att hitta, värdera och sammanställa innehåll, också är relevant för senare studier, säger Elpis Grammatikopoulou.

Hon betonar att det inte betyder att digital läsning är ”bättre”, utan att den delvis fångar andra aspekter av läsning.

Skolan behöver stödja flera former av läsning

Avhandlingen pekar på att skolan behöver värna både traditionell och digital läsning. Pappersbaserad läsning tränar ofta förmågan att fördjupa sig i längre, sammanhängande texter. Digital läsning kräver i högre grad att elever kan orientera sig i kortare och mer uppdelad information.

– Snarare än att välja det ena framför det andra behöver skolan stödja båda formerna. Elever möter olika typer av texter i dagens samhälle, och de behöver kunna hantera dem på olika sätt, säger Elpis Grammatikopoulou.