Länkstig

Delaktighet i kulturmiljöarbete- ett svårt mål i praktiken

Publicerad

I en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet undersöks hur delaktighet som politiskt mål för det offentliga kulturmiljöarbetet har styrts, tolkats och utövats i Sverige mellan åren 1997 och 2017.

Sedan slutet av 1990-talet har svensk kulturarvsförvaltning och kulturmiljöarbete haft allas delaktighet som mål.

I avhandlingen I sökandet efter delaktighet. Praktik, aktörer och kulturmiljöarbete, av Malin Weijmer vid institutionen för kulturvård, visas att delaktighetsmålet generar ett antal svårigheter som behöver hanteras inom det offentliga kulturmiljöarbetet.

En rad politiska reformer och regleringar av myndigheters uppdrag har idag skapat nya ytor för kontakt mellan olika offentliga precis som civila aktörer. I tre fallstudier har Malin Weijmer undersökt vilka aktörer som har involverats i kulturmiljöarbetet och vilket utrymme aktörerna fått. Hon har undersökt hur delaktighet tolkas och praktiserats av de offentliga kulturmiljöaktörerna.

Malin Weijmer– Det handlar om vilka intressen som kommer till uttryck och ska behandlas, men också vad som är den rimliga uttolkningen av det politiska delaktighetsmålet och vad myndighetsutövandet ska säkerställa, säger Malin Weijmer.

Undersökningens syfte har varit att utforska hur idéer om kulturarv och kulturmiljö blir bundna till föreställningar kring kulturmiljöarbetets roll i samhället, och vad som framstår som möjligt och rimligt att göra anspråk på gällande kulturarv och bevarande.

Kulturmiljöarbete producerar historia

Som en konsekvens av arbetet med delaktighetsmålet uppstår en rad dilemman i skärningspunkten mellan allmänintressen och särintressen, och dessa utgör potentiella konflikter.

– Vem är det egentligen man bjuder in och vem får sin röst hörd? Jag anser att frågan är viktig därför att offentliga verksamheter ska ha bred representation och slå vakt om allas intressen, säger Malin Weijmer.

I slutändan producerar kulturmiljöarbetet historia genom att peka ut olika miljöer som särskilt viktiga, anser Malin Weijmer.

– Platserna blir som pusselbitar i historien vi vill berätta om det förflutna.

Avhandlingens namn: I sökandet efter delaktighet. Praktik, aktörer och kulturmiljöarbete.

Handledare: Ingrid Martins Holmberg

Länk till avhandlingen>>

Kontakt:
Malin Weijmer, institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.
Mobil: 073-922 00 28, e-post: malin.weijmer@gmail.com
Foto: Malin Weijmer privat.