De ska forska om 1700-talets kvinnor och läsning bortom normen
Kvinnliga intellektuella i 1700-talets Sverige och läsning hos personer med exempelvis ADHD och autism står i centrum för två nya forskningsprojekt. Projekten, som drivs vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, har beviljats medel från Vetenskapsrådet.
– Jag hoppas att projektet bidrar till att synliggöra kvinnors tänkande i den äldre svenska idéhistorien och möjliggör en mer inkluderande och genusmedveten historieskrivning, säger Matilda Amundsen Bergström, som har fått medel för att forska om intellektuella kvinnor i 1700-talets Sverige.
Nyttoideal och medborgerlig inkludering hos 1700-talets kvinnor
Matilda Amundsen Bergströms projekt Nyttiga rön, nyttiga medborgare: Kvinnor och utilistiskt tänkande i 1700-talets Sverige rör sig inom idé- och lärdomshistoria.
Hon kommer att studera skrifter av 16 kvinnor, bland annat Eva Ekeblads vetenskapliga avhandlingar, Charlotta Frölichs historiebok, Anna Maria Rückerschölds kokböcker och Anna Margareta Mommas tidskrift. Hon undersöker hur kvinnorna förhöll sig till den så kallade utilismen – en politisk och etisk idétradition där nyttan för samhället stod i centrum. Utilismen hade stort inflytande i 1700-talets Sverige.
– Målet är att studera hur kvinnor, genom att visa sin förmåga att bidra till det gemensamma goda, indirekt kunde göra anspråk på att räknas som medborgare. Det var en tid då synen på vem som var medborgare höll på att förändras, säger Matilda Amundsen Bergström.
Hon hoppas också att forskningen kan bidra till en diskussion om en fråga som är aktuell än i dag: kopplingen mellan rätten till medborgarskap och förväntan på att vara till nytta för samhället.
Läsupplevelser hos neurodivergenta personer
Hur läser och upplever personer med exempelvis ADHD, autism och dyslexi fiktiva berättelser? Det ska litteraturvetaren Jenny Bergenmar undersöka i projektet Läsning bortom normen: neurodiversitet, fiktion och läspraktiker.
Hon vill att hennes forskning ska bredda förståelsen av läsning och utmana teorier som ofta utgår från etablerade föreställningar om hur en ”typisk” läsare tänker, känner och engagerar sig i en berättelse.
– Vi vill ta reda på hur läsarna själva beskriver relationen mellan neurodivergens och läsning: vad de känner igen sig i, vad de reagerar på och hur de tolkar karaktärer, känslor och kroppar i fiktiva berättelser. Vi undersöker också vilken betydelse olika medier har, från tryckta böcker och serier till ljudböcker och digitala texter.
Det första steget blir att planera projektstarten tillsammans med projektkollegan Nafiseh Mousavi vid Linköpings universitet och skapa former för att samla in neurodivergenta läsares egna erfarenheter, bland annat genom bokcirklar och livsberättelser om läsning.
– Det ger oss möjlighet att utveckla ny kunskap som kan bidra till mer inkluderande sätt att förstå läsning, både inom forskningen och på längre sikt inom exempelvis undervisning, bibliotek och kulturliv, säger Jenny Bergenmar.
I projektet ingår även Siska Humlesjö från Göteborgs universitets forskningsinfrastruktur för digital humaniora, som stöttar projektet med datahantering.
Text: Hanna Erlingson