De alternativa religionernas dolda roll i vår kultur
Henrik Bogdan forskar om alternativa religiösa traditioner som ockultism, frimureri, esoterism, slutna ordnar och magi. Rörelser som länge avfärdades som irrläror och pseudovetenskap men som har haft en enorm betydelse för vår kultur. I sitt senaste bokprojekt ger han en röst åt Leah Hirsig, en kvinnlig ledare inom ockultismen i en mansdominerad värld.
Som professor i religionsvetenskap rör sig Henrik Bogdan delvis i gränslandet mellan religion och vetenskap. Han har nämligen ett särskilt intresse för alternativa religiösa strömningar som esoterism, nya religiösa rörelser och slutna sällskap och ordnar.
– Det har alltid funnits praktiker och traditioner som utmanar den religiösa eller vetenskapliga normen. Men inte många har tittat närmare på de här rörelserna, eftersom de har betraktats som irrläror, pseudovetenskap eller vidskepelse. Det är spännande att granska traditioner och intressen som tidigare inte har fått så mycket uppmärksamhet.
Esoterism är en paraplybenämning för en mängd olika strömningar som Henrik Bogdan studerar, där alkemi, astrologi, New Age, ockultism eller modern häxkonst bara är några exempel. Det handlar om väldigt olika typer av andliga praktiker, alla med inslag av självutveckling, som har påverkat samhället mer än många inser.
– Många av strömningarna var framstående och betydelsefulla, och fick genomslag på en mängd områden. Till exempel teosofin, som på 1800-talet hade stort inflytande inom intellektuella kretsar och det andliga landskapet i Europa, USA och även Indien. Rörelserna var inte en reaktion mot det moderna samhället utan snarare en del av det, eftersom de ofta präglades av ideal kopplade till demokrati, mänskliga rättigheter eller kvinnlig rösträtt.
Kopplingar till kulturpersonligheter
Om vi har en alltför förenklad bild av dessa rörelser riskerar vi att gå miste om viktiga insikter, anser Henrik Bogdan. Han berättar att det finns starka kopplingar mellan västerländsk esoterism och många inflytelserika kulturpersonligheter på 1800- och 1900-talet.
– August Strindberg och William Butler Yeats var djupt involverade i ockulta strömningar. Om vi inte beaktar det kan vi missa mycket av den symbolik som de uttrycker i litteraturen. Ett annat exempel är konstnären Hilma af Klint som hade ett starkt intresse för andliga och ockulta rörelser, vilket tydligt avspeglas i hennes målningar. Hilma af Klint ingår ju numera i vår kulturkanon. Det visar att det som tidigare varit kritiserat, misstänkliggjort och avfärdat, idag till och med är en del av vårt kulturarv.
Henrik Bogdans senaste bokprojekt handlar om Leah Hirsig, som på 1900-talet var en central gestalt inom den kontroversiella religionen thelema. Tillsammans med Manon Hedenborg White vid Malmö universitet har Bogdan skapat en kommenterad utgåva av Hirsigs dagböcker och valda brev, som ger en mångfacetterad bild av en av få kvinnliga ledargestalter inom ockultismen.
Relation med Aleister Crowley
Leah Hirsig hade en relation med poeten och ockultisten Aleister Crowley, som såg sig själv som den nya religionens profet, och tillsammans grundade de ett kloster på Sicilien. Hon levde ett ovanligt självständigt liv, särskilt som kvinna vid den här tiden. Ändå har berättelserna om henne – fram tills nu – överskuggats av Crowleys historia.
– Vi ville låta Leah Hirsigs röst höras, visa vikten av hennes andliga ledarskap i en mansdominerad värld. Hon var aktiv under en tid då nya ideal om ”the new woman” växte fram, och hon befäste rätten till sin egen sexualitet, praktiserade yoga och meditation, tog droger och skapade olika ritualer – allt efter sin egen agenda.
Men hennes liv var inte lätt: som normbrytande kvinna var hon väldigt utsatt och paret hade svårt att klara sig ekonomiskt. Då och då lyser desperationen igenom i hennes dagboksanteckningar, bland annat när hon planerar för sin egen död som hon är övertygad om snart ska komma.
– Så länge Crowley visade intresse för henne var hon upphöjd, men när han träffade en annan kvinna blev hon utbytt över en natt. Hirsig bröt så småningom med Crowley och lämnade den ockulta miljön, men hennes betydelse för rörelsen var oerhört stor och är viktig att lyfta fram.
Redaktörsuppdrag
Utöver sin forskning ägnar Henrik Bogdan mycket tid åt att arbeta som redaktör för två internationella akademiska bokserier, som har vuxit stadigt de senaste åren: Oxford Studies in Western Esotericism (Oxford University Press) och Palgrave Studies in New Religions and Alternative Spiritualities (Palgrave Macmillan). Ett uppdrag som ger honom möjlighet att ta del av forskningsfronten inom områdena, men också har en inverkan på hur dessa ska utvecklas.
– Det är viktigt att vi svenska forskare syns i internationella forskningsmiljöer, även om ett sådant här uppdrag tar tid och inte direkt premieras inom akademin.
Att sålla bland de många goda bokmanuskripten är ingen lätt uppgift. Särskilt eftersom det inte räcker att forskningen är intressant, det måste också finnas en marknad för boken.
– I början tyckte jag att det mesta var bra och borde ges ut, men nu har jag lärt mig att titta mer på vad innehållet säger i ett större perspektiv. Jag tror generellt att vi forskare behöver bli bättre på att förmedla relevansen i vår forskning. Det är en av många saker jag har lärt mig av att vara redaktör, säger han.
Text: Ulrika Ernström
Texten publicerades ursprungligen i GU Journalen #6, december 2025
Boken som Henrik Bogdan har författat tillsammans med Manon Hedenborg White heter The Magical Diaries of Leah Hirsig, 1923–25: Aleister Crowley, Magick, and the New Occult Woman, och är utgiven av Oxford University Press.