Långvarigt engagemang
Maria Edström har varit delaktig i arbetet med GMMP i Sverige sedan år 2000 och har varit medredaktör för Räkna med kvinnor sedan 2005. Genom sin forskning om genus, medier och demokrati har hon hjälpt till med studiens akademiska förankring och att stärka kontinuitet i metod och analys.
Huvudansvaret för årets rapport ligger vid Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet, där Agneta Söderberg Jacobson är nationell koordinator för GMMP. Josefine Jacobsson, internationell utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, har också deltagit i arbetet. JMG har bidragit med både datainsamling och analys, och Mathias Färdigh har arbetat med att uppdatera det så kallade GEM-datasetet, som samlar data på landnivå från tidigare GMMP-studier. Det som gör GMMP unikt är att nyheterna under en och samma dag granskas på samma sätt över hela världen. I Sverige omfattade årets undersökning 36 nyhetsmedier inom press, radio, tv och online.
Ledande exempel mot stagnerad utveckling
Andelen kvinnor i svenska nyhetsmedier ligger nu på 37 procent, en marginell minskning från 38 procent från den senaste undersökningen år 2020. Globalt ligger motsvarande siffra på 26 procent och Sverige hör till länderna som placerar sig högst, men det finns fortfarande mycket jobb kvar att göra för att nå de önskade 50 procenten.
Flera svenska redaktioner arbetar aktivt med jämställdhet och det har lett till att de ligger i framkant jämfört med snittet i landet. Exempelvis så mäter Västerbottens-Kuriren könsrepresentation manuellt och har gjort det sedan 2002. Idag har de nästan jämn fördelning: 49 procent kvinnor på sporten, 48 procent på nyheterna och 51 procent på förstasidan. Andra exempel på redaktioner med liknande initiativ är SVT:s lokalredaktioner, Nya Wermlands-Tidningen och Nerikes Allehanda.
Kvinnor fortsatt underrepresenterade i Sverige
I nyhetsmedier är det vanligt att den som kommer till tals är någon typ av talesperson. I svenska medier är andelen kvinnor bland dessa endast 31 procent, en minskning jämfört med 2020 då andelen var 37 procent. Den enda roll i nyheter där kvinnor är vanligare än män är när de talar utifrån personlig erfarenhet, där de utgör 56 procent. Det noteras dock att det generellt är ganska ovanligt att folk gör det överhuvudtaget.
Bland politiker som syns i nyhetsmedier är endast 29 procent kvinnor, trots att andelen i riksdagen är 45 procent och förtroendevalda i kommuner 43 procent. Den enda sysselsättningen (bland de tio vanligast förekommande) där kvinnor är överrepresenterade är, med 81 procent, pensionärer.
”Därför fortsätter vi räkna” – betydelsen av GMMP
Agnera Söderberg Jacobson betonar vikten av fortsatta undersökningar i så många länder som möjligt:
– Det är svårt att överskatta vikten av att ha siffror på jämställdheten i nyhetsflödet. Det är först när du vet hur det ser ut i ditt eget land som förändringsarbetet kan börja.
Maria Edström och de andra medredaktörerna förklarar vidare betydelsen av Räkna med kvinnor utifrån ett svenskt samhällsperspektiv:
– Nyheter är en av de viktigaste informationskanalerna till medborgarna och har stor betydelse för vår förståelse av världen. Fortfarande marginaliseras kvinnor i nyheterna. Därför fortsätter vi räkna.
Läs hela rapporten här.
Text: Andreas Linder
