Länkstig

Bokmässan: globala konflikter syns i svenska klassrum

Vad händer i klassrummet när kontroversiella frågor som migration, religion och mänskliga rättigheter diskuteras? Det ska forskarna Karin K. Flensner och Göran Larsson prata om på Bokmässan.

Religionsvetarna Karin K. Flensner och Göran Larsson håller ett gemensamt seminarium i Göteborgs universitets monter på Bokmässan: Nödvändiga men svåra samtal – hur svenska skolan påverkas av konflikterna i Mellanöstern.

porträtt karin k flensner– Kontroversiella frågor är områden som både rymmer åsikter och fakta, och där det ibland kan vara svårt att dra en skarp gräns just mellan åsikter och fakta. Därför är de områdena ibland svåra att prata om, samtidigt som det är jätteviktigt att göra det, säger Karin K. Flensner.

Hon och Göran Larsson har i sitt forskningsprojekt Globala konflikter som får lokala konsekvenser undersökt hur konflikterna i Mellanöstern på olika sätt skapar friktion i klassrum i svenska skolor. Forskarna har tittat på områden som migration, rasism, mänskliga rättigheter och religion.

Hur kan en vanlig konfliktsituation se ut?

– Det kan handla om Israel-Palestina-konflikten, det är en sådan fråga som kan väcka väldigt starka åsikter, men det kan också handla om mänskliga rättigheter, om det till exempel sitter elever i klassrummet som har fått ett utvisningsbeslut eller är hemlösa. I det sammanhanget blir området kontroversiellt. Det är inte alltid frågan i sig som är kontroversiell, det handlar mycket om kontexten.

Hur hanterar lärarna de här situationerna?

– Lite olika. Ibland när det blir för svårt försöker de styra undan från en sådan här situation, ett annat sätt att ta sig an det är att betona ett sätt att se på en viss sak, så att det inte uppstår en konflikt. Andra försöker visa på flera olika sätt att se på något, att visa på olika synvinklar på konflikterna och jobba med kontroverser på det sättet, och en del jobbar med empati, när det handlar till exempel om migration. Den gruppen jobbar ofta med film och teater och försöker på det sättet gå runt låsta positioner, de visar att "så här kan det se ut för andra".

Kan ni se vilket sätt som fungerar bäst, vilket som ger minst konflikter?

– Det är svårt att säga, för det är också viktigt att prata om det som är svårt. Ibland är det mest professionellt att inte låta diskussionen fortgå, till exempel när det blir personangrepp eller för privat. Då är det kanske bättre att lägga diskussionen åt sidan, säger Karin K. Flensner.

– Det som är tydligt är att lärarna behöver ha kunskap om hur konfliktlinjerna ser ut, det gäller till exempel klimatfrågan och området mänskliga rättigheter. Vilka positioner finns det på de här områdena? Vi tycker att det är viktigt att skolan bottnar i vad vi vet och vad vi inte vet för att kunna utgå därifrån. Men allt det här handlar också om att lära sig demokrati, att de som diskuterar kanske måste landa i "I agree to disagree".

Karin K. Flensner disputerade i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet 2015 och är numera lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Göran Larsson är professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Fredagen den 27 september klockan 13.00-13.20 håller de ett seminarium med titeln Nödvändiga men svåra samtal – hur svenska skolan påverkas av konflikterna i Mellanöstern i Göteborgs universitets monter på Bokmässan (B07:74).

Bild: Högskolan Väst