Bildämnet avgörande i kampen mot desinformation

Rapporten Bildkunnighet och beredskap, framtagen på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar, pekar ut bildkunnighet som en central demokratisk kompetens. Samtidigt är undervisningen i bild begränsad, och ämnet har låg status jämfört med exempelvis svenska och matematik. 

– I ett bilddominerat samhälle är det problematiskt att bildämnet har en så undanskymd roll. Det påverkar hur väl rustade elever är att förstå och granska bilder de möter, säger Tarja Karlsson Häikiö, professor i visuell och materiell kultur på HDK-Valand och en av forskarna bakom rapporten.

Rapporten lyfter att bildämnet inte bara handlar om kreativitet och skapande, utan om att utveckla kritiska och analytiska förmågor från förskolan, genom grundskolan och i gymnasiet. Genom att arbeta praktiskt med bilder lär sig elever hur visuella budskap byggs upp – och hur de kan påverka känslor, åsikter och tolkningar.

– Att själv kunna producera bilder är en viktig del av att kunna genomskåda manipulation och desinformation. Precis som vi lär oss läsa genom att skriva, behöver vi arbeta aktivt med bild för att verkligen förstå den. Därför föreslår vi i rapporten bland annat att bild återigen ska bli ett kärnämne i gymnasiet, säger Tarja Karlsson Häikiö.

Integreras i fler ämnen

I dag är bildkunnighet främst kopplad till bildämnet, trots att visuella uttryck genomsyrar många skolämnen. Rapportförfattarna menar att bildkunnighet bör bli en självklar del av källkritik och integreras i exempelvis samhällskunskap och historia. Samtidigt visar den att detta ofta lämnas till enskilda lärares initiativ, snarare än att vara en tydlig del av undervisningen. 

– För att stärka bildkunnigheten i samhället pekar vi därför också på lärarutbildningens betydelse. Framtidens lärare behöver verktyg för att arbeta med visuella frågor – oavsett ämne. Våra lärarstudenter på HDK-Valand får med sig detta, men det är lika viktigt för alla lärare som kommer arbeta med källkritik i framtiden, säger Tarja Karlsson Häikiö,

Rapporten slår fast att bildkunnighet inte bara är en utbildningsfråga, utan en fråga om hela samhällets motståndskraft.

– I dagens medielandskap, där särskilt unga i hög grad tar del av nyheter via bild- och videobaserade plattformar, ökar risken att utsättas för vilseledande innehåll. Bildkunnighet är på så sätt en grundläggande kompetens för – att kunna delta i det demokratiska samtalet och stå emot påverkan. Visst är det bra att begränsa skärmtiden och öka läskunnigheten via böcker. Men det är minst lika viktigt att barn får utveckla visuell och digital kompetens.