Barnrättskämpe med globalt perspektiv blir hedersdoktor

Bild

I över två decennier har Pernilla Baralt arbetat för att barn ska få just det: bli sedda, få skydd, göras delaktiga och få det som krävs för att kunna utvecklas till sin fulla potential oavsett vem man är och var man i världen de befinner sig. 

– Det här erkännandet betyder mycket, inte bara för mig utan för alla i samhället som på olika sätt bidrar till att synliggöra barn, stärker barns lärande, utveckling och utbildning. Hela det vetenskapliga och professionella arbete som görs för alla barns lika rätt till lärande och utbildning ska bli verklighet. Det synliggör en viktig profession och kunskapstradition som alltför ofta tas för given. 

Ett engagemang som växte fram tidigt 

Pernilla Baralt växte upp med två föräldrar som var engagerade lärare och deras engagemang smittade av sig. 

– Min mamma arbetade i ett utsatt område i Göteborg med många enagerade lärare. Jag minns hur hon berättade att många av hennes elever inte såg fram emot sommarlovet. De visste inte vart de skulle ta vägen. Det gjorde starkt intryck på mig. Mamma såg alla barn och öppnade ofta upp vårt hem för barn, vilket fick mig att inse vikten av vuxnas ansvar, inte bara för sina egna barn, utan för alla barn., säger Pernilla Baralt. 

Även Margot Wallström har inspirerat henne.  

– När jag jobbade i Bryssel tillsammans med Margot Wallström och hon ställde frågan ”På vilken kropp testas dessa kemikalier?” så blev det så tydligt för mig: barns sårbarhet måste vara utgångspunkten. Det är inte bara en annan ålder, det är en annan kropp, andra behov och annan sårbarhet. 

Bygger broar mellan forskning och praktik 

Pernilla Baralt har i flera år samarbetat med forskare vid Göteborgs universitet, särskilt inom områden som barns språkutveckling, utbildning och hälsa. Ett konkret exempel är projektet om digital språkförskola, där forskare från institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, IPKL, tillsammans med UNICEF Sverige och Akelius Foundation har utvecklat material som ska hjälpa små barn att förstå sina rättigheter genom språk. 

– Språket utgör grunden för alla andra rättigheter. Om barn inte kan uttrycka sig, förstå eller bli förstådda, riskerar de att stå helt utanför. Det gäller både globalt och i Sverige, säger Pernilla Baralt. 

Ingrid Pramling viktig inspiratör

Projektet digital språkförskola är ett exempel på hur samverkan mellan akademi, praktik och civilsamhälle kan resultera i konkret förändring. Pernilla Baralt lyfter fram professor Ingrid Pramling Samuelsson som en viktig inspiratör och samarbetspartner. 

– Hon har varit en stark röst för de yngsta barnen och påverkat mig och UNICEF Sveriges arbete. Genom att förena forskning med erfarenheter från förskolans vardag har vi kunnat ta fram material som verkligen fungerar och som barnen själva har varit med och utvecklat. 

Forskningen måste ta plats 

Pernilla Baralt ser universitetens roll som avgörande i arbetet med att stärka barns rättigheter, men efterlyser större tydlighet och närvaro i samhällsdebatten. 

– Forskningen måste ta plats där besluten fattas. Akademin har ett ansvar att leverera kunskap som synliggör konsekvenserna av politiska beslut, särskilt när det gäller barns utbildning, hälsa och trygghet. 

Barnkonsekvensanalyser är ett exempel på ett verktyg med stor potential men låg användning. 

– Vi måste bli bättre på att visa vad det kostar att inte inkludera och investera i barn. Det handlar inte om välgörenhet, utan om långsiktig samhällsutveckling, stabilitet och demokrati. 

Pernilla Baralt menar också att akademin måste bli bättre på att bygga broar mellan olika kunskapsfält. 

– Humanistiska, medicinska, sociala och ekonomiska perspektiv måste sammanföras. För att fatta kloka beslut om barn krävs tvärvetenskaplig kunskap. Och den måste presenteras på ett sätt som når beslutsfattare i rätt form och tid. 

Tre nycklar till förändring 

Under sin föreläsning i samband med doktorspromotionen den 17 oktober kommer Pernilla Baralt att dela med sig av de tre ledord som genomsyrar hennes arbete: involvera, integrera och investera. 

– Vi måste involvera barn i allt beslut som påverkar dem rör dem. Vi måste integrera barnrättsperspektivet i policy, styrning och utbildning. Och vi måste investera med både pengar, kompetens och mod för att förmedla hopp. Då bygger vi inte bara bättre barndomar, utan ett bättre samhälle för alla. Barn utgör 25 procent av världens befolkning i dag, men 100 procent av framtiden. Det borde göra prioriteringen självklar. 

 
Text: Ragnhild Larsson