Barbro Wallgren Hemlin är årets Tegnérpristagare

Esaias Tegnér levde mellan åren 1782 och 1846 och var verksam som bland annat poet, professor i grekiska vid Lunds universitet samt präst i Lunds stift och biskop i Växjö stift. Därtill var han en skicklig brevskribent som stod i kontakt med snart sagt alla sin tids inflytelserika personer. Inom ramen för sitt arbete som präst och biskop höll han en mängd predikningar och andra typer av tal, vid till exempel biskopsvisitationer, kyrkoinvigningar och prästvigningar.  

Barbro Wallgren Hemlin är docent i svenska språket vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi och har under många år arbetat med en textkritisk utgåva av alla dessa tal och predikningar. Så här långt har tre volymer getts ut och den fjärde, och troligen sista, ska gå till tryck 2026. För sitt arbete tilldelas hon nu Tegnérpriset som är ett av Sveriges äldsta litterära priser och delas ut årligen till en ”framstående humanist, gärna vetenskaplig eller vitter författare”.

– Det är väldigt hedersamt och roligt att få Tegnérpriset! Jag får priset för allt som jag har gjort hittills med de tre böckerna, och kanske är det en slags uppmuntran inför slutspurten. Lite extra energi för att få fram den fjärde och (troligen) sista boken, säger hon. 

Bild

Textkritisk utgåva i fyra delar om Tegnérs kyrkliga tal  

I början av 2000-talet fick Barbro Wallgren Hemlin frågan av Tegnérsamfundet om hon ville ta sig an Esaias Tegnérs kyrkliga tal. Det ville hon och i drygt 20 år har hon sedan arbetat deltid med projektet. Det är ett stort material om ca 1 200 handskrivna sidor. Det rör sig inte bara om kompletta tal, utan även fragment eller manuskript där Tegnér återanvänder delar av tidigare tal. I hennes böcker numreras totalt 83 kyrkliga tal. 

– Jag håller på med tal nummer 76 nu. Det är roligt, men det är ett hästjobb. Uppdraget är att allt ska vara korrekt. Talen i den version jag ger ut dem ska kunna användas för forskning och man ska kunna lita på att det som står i böckerna stämmer med de handskrivna manuskripten.

Utgåvan är som nämnts textkritisk och det innebär att den förutom själva talen också innehåller tre olika typer av kommentarer. I de så kallade varianterna anges de ändringar Tegnér har gjort i talen och i sakkommentarerna ges information om innehållet i talen och den kringliggande situationen. Därtill finns ordförklaringar. En stor del av arbetet har också handlat om att ordna talen kronologiskt och att datera tidigare odaterade tal. 

– Det är många trådar att följa upp och det blir ju väldigt mycket grävande. Men det är roligt! Beroende på vad Tegnér sa i talen kan jag hamna lite varstans. Det kan till exempel bli kyrkohistoria, utbildningshistoria, ekonomisk historia eller litteraturvetenskap. Det är mycket allmänbildande att arbeta med detta, berättar hon. 

Ett exempel på grävande kan vara när föremål nämns, något som Tegnér gjorde ibland i sina tal när han uppmärksammade människor som har skänkt något till kyrkan. När kyrkan i Södra Sandsjö invigdes 1838 fanns bara en kyrkklocka, men man skulle helst ha två. Tegnér tackade därför brukspatron Fabian Westman för att han hade skänkt ”3^ne Triangelklockor af stål” till kyrkan. En sådan uppgift lämnar Barbro Wallgren Hemlin inte okommenterad.

– Triangelklocka finns inte i SAOB, men min kunnige kontakt Lars Aldén lyckades ta reda på vad detta var och dessutom hitta en bild på en sådan klocka. Det är en stor variant av en triangel, alltså rytminstrumentet, som man hänger i en ställning. Den var ett slags substitut för kyrkklocka och kunde höras vida omkring. Nu ska jag till Vadstena och försöka hitta något mer om de där triangelklockorna, berättar hon. 

Dateringen har varit ett detektivarbete 

Tegnérs egna manuskript till talen finns till största delen på Lunds universitetsbibliotek. Många av dem är daterade sedan tidigare men i ganska många fall har det, till nu, varit okänt exakt när och var vissa tal hölls. Under arbetet med utgåvan har Barbro Wallgren Hemlin daterat nästan alla odaterade tal och dessutom kunnat visa hur tidigare odaterade fragment hänger samman med andra manuskript.

Tegnér återanvände ibland sina kyrkliga tal men försåg dem då ofta med en ny inledning eller en ny avslutning, som kan finnas i ett separat manuskript. Och genom noggranna jämförelser med andra manuskript har hon kunnat se hur det hela hänger ihop och fragment kan knytas samman med äldre, ofta fullständiga, tal. 

– Dateringen är jag lite stolt över. Det är ju ett detektivarbete där jag har undersökt manuskripten. Genom att titta på bland annat handstil, papperssort, bläckfärg, vad han säger i sina tal och var hans brev säger att han befinner sig har jag kunnat datera tidigare odaterade tal exakt.

I den delen av arbetet har Barbro Wallgren Hemlin också behövt dokument som finns på Vadstena landsarkiv. Där finns till exempel protokoll från sockenstämmor, visitationer och möten vid domkapitlet i Växjö men också födelse- och dödböcker och husförhörslängder. 

– Ibland är det uteslutningsmetoden som gäller i dateringsarbetet, ibland står det svart på vitt att Tegnér har varit på en viss plats ett visst datum. Det är ett väldigt kul pusselläggande, säger hon. 

Just Tegnérs handstil har varit en viktig ledtråd för dateringarna eftersom den ändrades över tid. I hans tidigare kyrkliga tal är handstilen rundare och i hans senare blir den både mindre och spetsigare. Kanske kan förändringarna säga något om hur han mådde under olika perioder?

– Han pendlade mellan ljus och mörker, genialitet och galenskap. Han var deprimerad under vissa perioder och hösten 1840 blev han verkligt sjuk. Kanske var han psykotisk. Då var han inlagd i ett halvår på ”Irrenanstalt” i Scleswig och sedan blev han aldrig riktigt bra igen. I de predikningar jag håller på med nu, från 1839, är han ibland ganska knäpp faktiskt, säger Barbro Wallgren Hemlin. 

Tegnér – en av Sveriges största kulturpersonligheter 

Tegnérs kyrkliga tal säger mycket om den tidens Sverige och innehåller både kulturhistoria och teologi. Hans kyrkliga tal kretsar ofta kring vardagsnära företeelser, som nöden, grödan och hotande epidemier.  

– Han ger skåningarna och smålänningarna en ljus kristendom. Det är inte några svavelosande straffpredikningar. Gud kan vara sträng, men i stort är det en ganska sympatisk kristendom som han predikar, säger Barbro Wallgren Hemlin. 

Tillsammans med kemisten Berzelius var Tegnér den internationellt mest kände svensken under sin tid och i dag kan det vara svårt att förstå hur populär han var. Han är en av våra största kulturpersonligheter genom tiderna, menar Barbro Wallgren Hemlin.  

– Men det är klart att den kult som omgav honom finns inte mer. Han har förpassats lite till skrymslena, men det tycker jag är synd eftersom han var en mästare på det svenska språket och en otroligt viktig gestalt i sin samtid. Det sägs ibland att ingen någonsin har skrivit vackrare och bättre svenska än Tegnér. Han är ju verkligen inte vem som helst och det fantastiskt att arbeta med talen som han har skrivit. 

Text: Karin Wenzelberg