Therése Ramström - Funktionsbaserat behandlingskoncept effektivt vid spasticitetskorrigerande kirurgi på arm och hand

Länk direkt till avhandlingen

Bild

Funktionsbaserat behandlingskoncept effektivt vid spasticitetskorrigerande kirurgi på arm och hand

Förmågan att utföra aktiviteter är viktigt för en människas identitet och självkänsla. Men om du råkar ut för en skada i hjärnan eller ryggmärgen (CNS) kan du i efterförloppet drabbas av spasticitet. Denna kan yttra sig i olika former av överaktivitet eller som ett motstånd i kroppens muskler. Detta kan ha negativ påverkan på din rörlighet och autonomi.

­– Tillgängliga behandlingar för spasticitet har visat varierande resultat. Kirurgi är en av behandlingsformerna, men olika tekniker och bristande tillgång till behandlingsresultat har gjort att det varit svårt att veta vilken effekt kirurgisk behandling har vid spasticitet, säger Therése Ramström, legitimerad arbetsterapeut specialiserad i rehabilitering av övre extremitet efter ryggmärgsskador.

Bild

Therése Ramström arbetar på CARE, Center för avancerad rekonstruktion av extremiteter, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med rehabilitering efter rekonstruktiv handkirurgi. Hennes forskning och avhandlingsarbete är framför allt inriktad på genomförbarhet och resultat av deras behandlingsalgoritm, som innehåller spasticitets-korrigerande kirurgi med senförlängningar, samt en efterföljande specifik rehabilitering (s.k. regimspecifik) för patienter med spasticitetsproblematik i övre extremitet efter CNS skada. 

– Specifika mål har varit att utforska hur behandlingsalgoritmen fungerar i praktiken, alltså det kliniska utfallet, beskriva individers upplevelser av hur behandlingen inverkat på vardagligt liv, beskriva vilka prioriterade aktivitetsbegränsningar individer identifierade inför behandlingen omvandlade till målsättningar, och kartlägga dessa utifrån Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).

Ytterligare ett syfte var att översätta självskattningsformuläret Arm Activity Measure till svenska (ArmA-S) och utvärdera dess psykometriska egenskaper.

Tydlig preoperativ patientinformation är positivt för både behandlingsbeslut och resultat
Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att behandlingskonceptet med regimspecifik postoperativ rehabilitering fungerar bra i praktiken, med få komplikationer och där de regimspecifika målsättningarna nås i hög utsträckning. Deltagarna upplevde förbättringar inom en rad olika vardagliga situationer, som aktivitetsförmåga, kroppsfunktioner, psykologiskt och socialt välbefinnande.

– Patienter visade på en rad olika förbättringar som minskad spasticitet, minskad smärta, förbättrad handfunktion, rörlighet och förbättrat aktivitetsutförande och tillfredställelse med förmågan till aktivitet. Oberoende av diagnos, kön eller motorisk funktion, förefaller det viktigt för patienterna att i rehabiliteringen efter spasticitetskorrigerande kirurgi, fokusera på personlig vård, men även vardagliga aktiviteter och förflyttning.

Den svenska versionen av självskattningsformuläret ArmA-S visar att det är ett användbart formulär för att följa förändringar hos personer som genomgår spasticitetskorrigerande kirurgi i övre extremitet.

– Resultaten kan i förlängningen stärka beslutsunderlaget inför behandling och därmed öka kvaliteten och optimera möjligheterna för ett bra utfall, där patienter är väl införstådda med vilket resultat som kan förväntas. För den enskilda patienten, dennes anhöriga och remitterande läkare är det viktigt att utveckla vetenskapligt grundad patientinformation. Patienterna bör få ta del av tydlig information innan operationen om både planerad behandling och förväntat resultat innan beslut om kirurgi fattas. Resultaten presenterade i avhandlingen kan hjälpa till med detta.

Text: Susanne Lj Westergren