När möjligheten att undervisa som adjungerad adjunkt vid GIH Örebro dök upp, väcktes något inom Petter.
– Efter att ha jobbat ca 15 år som idrottslärare på gymnasiet och högstadiet fick jag möjlighet att börja arbeta som adjungerande adjunkt vid GIH Örebro, där jag tidigare även studerat.
Det blev början på en ny riktning.
– Vid GIH växte min nyfikenhet för forskning och akademiskt arbete ytterligare och uppmuntrad av Mikael Quennerstedt, professor i idrottsvetenskap, sökte jag en doktorandtjänst på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet i ett spännande projekt kring hållbar utveckling och idrott och hälsa.
Sedan dess är Petter anställd som doktorand vid institutionen i en strategisk forskningssatsning ledd av professor Suzanne Lundvall och huvudhandledaren Andreas Fröberg.
En korsbefruktning mellan ämnen
I samarbete med dessa och andra forskarkollegor undersöker Petter relationen mellan hållbar utveckling och idrottsämnet.
– Tillsammans utforskar vi spänningsfältet mellan hållbar utveckling och idrottsämnet och den möjliga korsbefruktningen som eventuellt kan skapas.
Frågorna som driver arbetet är både teoretiska och praktiska.
– Mitt avhandlingsarbete handlar primärt om att undersöka hur hållbar hälsa kan förstås, ramas in och utvecklas i en idrott och hälsa-kontext.
Skolutveckling med lärarna i fokus
En central del av forskningen har varit att samarbeta med praktiker.
– Jag har bland annat handlett en grupp gymnasielärare i idrott och hälsa i ett tvåårigt aktionsforskningsprojekt där vi ställde oss frågorna: vilka kunskaper, förmågor och värderingar tror vi dagens unga behöver för att kunna frodas och forma sin (och andras) hälsa i framtiden; hur kan idrottsämnet bidra till utvecklingen av dessa kunskaper, förmågor och värderingar; och avslutningsvis, vad behöver vi (lärarna) i så fall förändra i vår nuvarande undervisningspraktik.
Från rörelse till reflektion – och vidare
Att gå från ett aktivt yrkesliv i skolan till forskningsvärldens ofta stillasittande tempo har varit en kontrast men också en utveckling.
– Samtidigt som mycket av doktorandarbetet varit ett ensamarbete med otaliga timmar framför en datorskärm, läsandes artiklar och böcker, analyserat data och skrivande och reviderade av texter till journaler och seminarium, har jag alltid känt ett stöd från mina kollegor och framför allt mina handledare.
Och mycket har handlat om att förstå forskarrollen i grunden.
– Jag har lärt mig otroligt mycket om de etiska värderingar och principer och de teorier och metoder för forskning och kunskapsutveckling som vägleder en forskare, genom intressanta kurser, diskussioner med andra doktorander såväl som seniora forskare i forskningsgrupper och på konferenser.
"Du kommer att utvecklas över tid"
Petter ser med tillförsikt på framtiden efter disputationen.
– Efter avslutade doktorandstudier är mina dörrar öppna men ett arbete inom akademin som möjliggör undervisning kombinerat med fortsatta forskningsprojekt vore väldigt lockande.
Och till nästa generations doktorander har han ett råd, rotat i både forskning och fotboll.
– Jag skulle ge samma råd till en blivande doktorand som jag ger till mina döttrar som aspirerande fotbollsspelare: om det en tredjedel av tiden känns tröstlöst och svår, en tredjedel känns riktigt bra och en tredjedel känns ok, så är allt i sin plats och du kommer att utvecklas över tid.
Text: Helena Svensson
