Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Ordmoln för Nyanländaprojektet
Länkstig

Nyanländaprojektet

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projekttid
2017 - 2017
Projektägare
Institutionen för svenska språket

Kort beskrivning

Institutet för svenska som andraspråk (ISA) vid institutionen för svenska språket bedrev under 2017 ett projekt med fokus på nyanländas lärande. I projektet ingick fem olika delprojekt.

  • "Nyanlända i skolan – kursens effekter på arbetssätt och samarbete", kontaktperson: Gunilla Wallin Nyman.
  • "Lexin – ett stöd i språkutvecklingen hos nyanlända?", kontaktperson: Ann-Kristin Hult.
  • Kontaktperson: Carina Carlund
  • "Grundläggande litteracitet för nyanlända elever – en modul i läslyftet", kontaktperson: Anna Winlund
  • "Grammatiska strategier i svenskundervisningen" Kontaktperson:Camilla Håkansson

Delprojekthandledare: Marie Rydenvald, Qarin Franker, Sofia Tingsell, Julia Prentice och Sofie Johansson.

Samordnare för nyanländaprojektet är Sofie Johansson.

Projektmedarbetare: Gunilla Wallin Nyman

Projektet har för avsikt att undersöka om kursen "Nyanlända i skolan" bidrar till ett mer uttalat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, på kursdeltagarnas skolor, än tidigare. Ett annat syfte med projektet är att ta reda på om det skett någon förändring av samarbetet mellan olika yrkeskategorier på skolorna och hur man talar om nyanlända och deras lärande.

I projektet följs fyra team som går kursen ”Nyanlända i skolan” läsåret 2016/17 för att se hur deras utvecklingsarbeten fortskrider. Förutom att träffar med alla kursdeltagare sker vid sex campusträffar besöks även de olika skolorna för handledning och intervjuer minst en gång under kursens gång.

Projektmedarbetare: Ann-Kristin Hult

Lexin är en webbaserad resurs för nybörjare i svenska och innehåller en enspråkig svensk ordbok, ett tjugotal tvåspråkiga lexikon från svenska till vanliga minoritetsspråk i Sverige samt bilder, filmer och så kallade dialogteman, det vill säga inspelningar av prototypiska samtalssituationer. Det aktuella projektet syftar till att fokusera på inlärare av svenska på nybörjarnivå (nyanlända) och deras användning av Lexin, dels bruket av ordböckerna, dels nyttjandet av övriga resurser såsom bilder och filmer. Ett mål med projektet är att se till att Lexin-portalen i framtiden kan användas på ett optimalt sätt. En viktig del i genomförandet av projektet blir därför att uppmärksamma eventuella förbättringsmöjligheter av denna webbresurs. Resultat som kan förväntas är 1) en inblick i hur man arbetar med Lexin (och med eventuella andra språkliga resurser) som nyanländ och andraspråkstalare och 2) en sammanfattning av förbättringsmöjligheter och nya.

Projektmedarbetare: Anna Winlund

Syftet med projektet är att undersöka förutsättningar för att bedriva undervisning i grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar och att följa upp arbetet med läslyftsmodulen "Grundläggande litteracitet för nyanlända elever". Centrala frågeställningar i undersökningen är hur en teoretisk modell om litteracitetspraktiker, den så kallade resursmodellen, rekontextualiseras i lärarnas uttryckta uppfattningar och påverkar undervisningspraktiken, men också på vilka sätt modersmålslärare, studiehandledare och andra flerspråkiga lärare involveras i arbete.
Det empiriska materialet består av intervjuer med handledare för tre olika team om villkor och förväntningar inför läslyftsarbetet. Dessutom samlas enkätsvar in från lärarna i teamen efter cirka en termins arbete med läslyftet. Resultatet förväntas ge mer kunskap om lärares uppfattningar om läs- och skrivundervisning och om samarbetet mellan olika lärarkategorier.

En undersökning av arbetet med förklarande genre i årskurs 4

Projektmedarbetare: Camilla Håkansson

Syftet med projektet är att undersöka grammatiska strategier i svenskundervisningen i årskurs 4 i en mellanstor storstadsskola. Utgångspunkten är arbetet med förklarande genre inom NO och ska belysa vilka grammatiska strategier som förmedlas i undervisningen samt hur dessa strategier blir synliga i elevernas texter. Hypotesen är att en explicit grammatisk undervisning leder till att eleverna lättare förstår de strukturer som utmärker förklarande genre. Ett förväntat resultat är t.ex. att lärarens explicita undervisning om temaprogression inom den förklarande genren får effekter på elevernas textstruktur.