Relationen mellan mobbning, psykisk hälsa, och funktionsnedsättning hos tonåringar
Kort beskrivning
Vissa grupper är mer utsatta för mobbning än andra. Barn med funktionedsättningar är en sådan grupp. Tidigare forskning har visats att barn som blir mobbade har en högre risk att utveckla psykisk ohälsa. Att ha en funktionsnedsättning ökar också risk för framtida ohälsa. Det saknas forskning, särskilt på svenska barn, om effekten av mobbning på psykisk hälsa under tonårstiden för barn med funktionsnedsättningar.
Detta projekt, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, har fyra delprojekt. Dels finns det två litteraturöversikter kring mobbingsmönster över tid och om longitudinella studier om samband mellan mobbning, psykisk hälsa, och funktionsnedsättning. Dels finns det två empiriska studier som undersöker frågan.
Om projektet
Studien är baserad på intervjuer med 20 svenska gymnasieelever med erfarenhet av mobbning under högstadiet.
Datainsamlingen genomfördes under 2018–2019. Först besvarade 1091 gymnasieelever från nio olika skolor en enkät, där 190 elever rapporterade att de varit mobbade på högstadiet. Därefter intervjuades 20 elever med erfarenhet av mobbning på högstadiet.
Studien bygger på intervjuerna.
Resultat
Fokus är på fritids- och idrottsaktiviteter och hur det relaterar till vänskap och välbefinnande. Resultaten visar på tre områden där fritidsaktiviteten erbjuder:
- En tillfällig fristad. Den som är mobbad i skolan kan lämna den rollen och fokusera på något annat.
- Emotionell återhämtning. När ungdomarna känner sig trygga kan de släppa ut eller bearbeta negativa känslor till följd av mobbning.
- Ett socialt sammanhang utanför skolan. Vänskap med jämnåriga och goda relationer till ledare bidrar till en känsla av social tillhörighet och positiv identitet.
