Bild
Länkstig

Lokal utrikespolitik? Kommuner, regioner och civilsamhällets mobilisering kring massvåld

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2024 - 2027
Projektägare
Institutionen för globala studier

Kort beskrivning

Projektet undersöker kommuner och regioner som arena för utrikespolitiska frågor. Utrikespolitik ses ofta som en fråga för aktörer på nationell nivå. Men i dagens globaliserade värld och mångkulturella samhällen hamnar sådana frågor även på kommuners och regioners bord. Projektet fokuserar främst på frågor om erkännande av folkmord, uppförande av folkmordsmonument, samt ställningstaganden mot kärnvapen, men undersöker också kommuners och regioners internationella relationer i bredare mening. Vilka möjligheter har medborgare och lokalpolitiker att engagera sig i frågor som berör dem men samtidigt kanske kan klassas som utrikespolitik? Och hur kan kommuner och stater hantera de alltmer otydliga gränserna mellan lokal-, inrikes- och utrikespolitik?

Mer om projektet

I dagens globaliserade värld är det inte bara landets nationella politiker och utrikesdepartement som sysslar med internationella frågor. Kommuner och regioner knyter i allt högre grad egna diplomatiska kontakter och agerar globalt i frågor som rör klimat, handel, investeringar och självprofilering. Vissa har välkomnat denna trend, då den bidrar till att ”demokratisera utrikespolitiken”. Andra har påtalat risken för oreda och konflikter mellan olika nivåer i det politiska systemet. När sociala rörelser eller politiker tar upp frågor med internationella kopplingar i kommuner och regioner kan det skapa konflikter mellan olika grupper lokalt eller mellan politiska partier men också mellan olika förvaltningsnivåer. Det kan även påverka relationen till andra stater. En omfattande litteratur har analyserat städer och regioner som globala aktörer. Däremot vet vi betydligt mindre om den lokala dynamiken och de konflikter som kan uppstå när civilsamhällesgrupper och politiker engagerar sig i frågor som eventuellt kan betraktas som utrikespolitiska och därmed utmanar idén om att detta enbart är statens angelägenhet.

Syfte

Projektets syfte är att analysera hur utrikespolitiska frågor drivs och hanteras av civilsamhälles- och politiska aktörer i kommuner och regioner

Studien fokuserar på utrikespolitiska frågor som rör erkännande och minneshållande av folkmord, samt motstånd mot kärnvapen, men undersöker också kommuners internationella relationer i bredare mening. Projektet har ett brett geografiskt fokus, men beaktar särskilt exempel från Sverige och Norge. 

Projektet studerar hur civilsamhälle och politiker mobiliserar kring internationella frågor, vad som motiverar dem och vilka hinder och möjligheter de stöter på. Projektet intresserar sig också för motiv och strategier hos de som är motståndare till att sådana frågor drivs lokalt, samt rättsprocesser och nationella och internationella aktörers reaktioner. 

Metod

Information kommer att samlas in från flera olika källor: medierapporter; lagförslag, beslut och debatter i kommunfullmäktige och liknande organ; dokumentation av rättsprocesser; samt rapporter och kampanjmaterial från civilsamhällesorganisationer. Intervjuer med aktivister, lokalpolitiker och andra inblandade genomförs för att förstå motiv, strategier och konfliktdynamik och för att identifiera ytterligare källor. 

Publikationer

På gång