Lokal utrikespolitik? Kommuner, regioner och civilsamhällets mobilisering kring massvåld
Kort beskrivning
Detta forskningsprojekt undersöker kommuner och regioner som arena för utrikespolitiska frågor. Utrikespolitik ses ofta som en fråga för aktörer på nationell nivå. Men i dagens globaliserade värld och mångkulturella samhällen hamnar sådana frågor även på kommuners och regioners dagordning. Projektet fokuserar på utrikespolitiska frågor om erkännande av folkmord, uppförande av folkmordsmonument på kommunal mark, samt städers och regioners ställningstagande mot kärnvapen. Vilka möjligheter har medborgare och lokalpolitiker att engagera sig för frågor som berör dem men samtidigt klassas som utrikespolitik? Och hur kan kommuner och stater hantera de alltmer otydliga gränserna mellan lokal-, inrikes- och utrikespolitik?
Bakgrund och syfte
I dagens globaliserade värld är det inte bara landets nationella politiker utrikesministerium och -minister som sysslar med internationella frågor. Kommuner och regioner knyter i allt högre grad egna diplomatiska kontakter och agerar globalt i frågor som rör klimat, handel, investeringar och självprofilering. Vissa har välkomnat denna trend, då den bidrar till att ”demokratisera utrikespolitiken”. Andra har påtalat risken för oreda och konflikter mellan olika nivåer i det politiska systemet. När sociala rörelser eller politiker tar upp utrikespolitiska frågor i kommuner och regioner kan det skapa konflikter lokalt mellan olika grupper eller mellan politiska partier men också mellan olika förvaltningsnivåer. Det kan även påverka relationen till andra stater. Det finns en omfattande litteratur som hur städer och regioner agerar utrikespolitiskt. Däremot vet vi betydligt mindre om den lokala dynamik och de konflikter som uppstår när civilsamhällesgrupper och politiker driver utrikespolitiska frågor lokalt och därmed utmanar idén om att detta enbart är statens angelägenhet.
Projektets syfte är att analysera hur utrikespolitiska frågor drivs och hanteras av civilsamhälles- och politiska aktörer i kommuner och regioner.
Studien fokuserar på utrikespolitiska frågor som berör (a) erkännande och minneshållande av folkmord och (b) motstånd mot kärnvapen. Båda frågorna har varit i fokus för både sociala rörelser och lokala politiker. Diasporagrupper har tagit initiativ till att resa monument över folkmord som historiskt ägt rum i deras ursprungsländer och för att få lokala myndigheter att erkänna händelserna som just folkmord. Till exempel har monument satts upp eller föreslagits i länder som Australien, Belgien, Kanada, Tyskland, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och USA för att hedra minnet av folkmordet på kristna minoriteter i det Osmanska riket 1915, den ukrainska hungersnöden 1932-33, det kambodjanska folkmordet 1975-79, folkmordet på tutsier i Rwanda 1994 och grymheterna mot tamiler under Sri Lankas inbördeskrig 1983-2009. Historiskt har fredsrörelser och lokalpolitiker utropat sina kommuner eller regioner till kärnvapenfria zoner. Idag har tusentals kommuner tagit ställning mot kärnvapen genom att gå med i Mayors for Peace, medan hundratals städer officiellt stöder FNs konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW) genom ICAN Cities Appeal.
Projektet ska besvara tre frågor:
- Hur och varför driver grupper i civilsamhället och lokalpolitiker frågor om folkmord och kärnvapen i kommuner och regioner?
- Vilka konflikter uppstår och hur hanteras de?
- Vad får detta för konsekvenser för vår förståelse av vad utrikespolitik är och för kommuners och regioners framtida roll i frågor som både berör lokalbefolkningen och klassas som utrikespolitiska?
Metoder och data
Projektet fokuserar inte på specifika länder utan följer konflikter som uppstår när utrikespolitiska frågor drivs på subnationell nivå i flera olika geografiska områden.
Projektet kommer först att göra en global kartläggning av lokala och regionala utrikespolitiska konflikter för att därefter studera 10-16 sådana konflikter på djupet. En del konflikter innefattar intensiv mobilisering av det civila samhället, samt konflikter mellan invånargrupper, inom och mellan politiska partier och/eller mellan regeringsnivåer. De kan också leda till rättsliga tvister eller inblandning av andra stater. I andra fall är kommuners och regioners ställningstaganden kring utrikespolitiska frågor mindre kontroversiellt.
Projektet kommer att studera hur civilsamhälle och politiker mobiliserar kring dessa frågor, vad som motiverar aktivister och lokalpolitiker och vilka hinder och möjligheter de stöter på. Projektet intresserar sig också för motiv och strategier hos de som är motståndare till att dessa frågor drivs lokalt, rättsprocesser och nationella och internationella aktörers reaktioner.
Information kommer att samlas in från ett brett spektrum av källor: medierapporter; lagförslag, beslut och debatter i kommunfullmäktige (och liknande organ); dokumentation av rättsprocesser; samt rapporter och kampanjmaterial från civilsamhällesorganisationer. Intervjuer med aktivister, lokalpolitiker, personer som är involverade i rättsfall, nationella utrikespolitiska beslutsfattare och representanter för utländska stater kommer att genomföras för att förstå motiv, strategier och konfliktdynamik och för att identifiera ytterligare källor. Forskarna kommer att genomföra intervjuer både online och på plats.
