Kognition i Klassrummet – Att integrera kognitiva perspektiv i språk-, läs- och skrivundervisningen från förskola till gymnasium
Kort beskrivning
Forskarskolan Kognition i Klassrummet – Att integrera kognitiva perspektiv i språk-, läs- och skrivundervisningen från förskola till gymnasium är en en nationell forskarskola med fokus på de kognitiva, språkliga och didaktiska processer som är involverade när barn och elever utvecklar språkliga förmågor (tala, skriva, läsa, lyssna) – både inom första- och andraspråk. Syftet är att samla doktorander och forskare från utbildningsvetenskap, språkvetenskap och ämnesdidaktik för att studera hur kognitiva processer inom språk, läsning och skrivande utvecklas i undervisningspraktiker, hur kunskap om dessa processer kan användas för att förebygga och åtgärda språk-, läs- och skrivsvårigheter, och vilka faktorer som påverkar dessa processer.
Bakgrund
Frågor om språk-, läs- och skrivutveckling har under senare år fått ökad uppmärksamhet i både utbildningspolitiska och forskningsrelaterade sammanhang.
Återkommande resultat från internationella kunskapsmätningar, såsom PISA och PIRLS, har aktualiserat behovet av att stärka undervisningen i språk och litteracitet genom hela utbildningssystemet. I Sverige har detta bland annat lett till flera initiativ med fokus på lärarutbildningens innehåll, kvalitet och vetenskapliga grund. Ett exempel är betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81), som betonar vikten av fördjupade ämneskunskaper, en starkare koppling mellan teori och praktik samt en tydligare förankring i aktuell forskning om lärande och undervisning, med särskilt fokus på kognitionsvetenskap.
Sammantaget pekar dessa utvecklingstendenser på ett ökat behov av forskningsbaserad kunskap om de kognitiva processer som ligger till grund för språk-, läs- och skrivutveckling, och hur sådan kunskap kan integreras i lärarutbildning och undervisningspraktik.
Mål
Språk- och litteracitetsutveckling kan analyseras utifrån flera teoretiska perspektiv, där sociokulturella, språkvetenskapliga och pedagogiska traditioner länge haft en stark position inom både forskning och lärarutbildning. Såväl lärare i svenska som första- och andraspråk som speciallärare har därmed ofta god förankring i dessa perspektiv och i de – ofta kvalitativa – forskningsmetoder som hör till dem. Den växande kognitiva forskningen om språk, läsning och skrivande bidrar emellertid med centrala kunskaper om hur dessa förmågor utvecklas och kan stödjas i undervisning.
Forskarskolans långsiktiga mål är därför att bredda och fördjupa lärares och lärarutbildares teoretiska och metodologiska verktyg genom att integrera kognitiva perspektiv i redan etablerade didaktiska traditioner, snarare än att ersätta dem. Ett centralt led i detta arbete är att stärka kompetensen hos lärarutbildare, eftersom det finns ett behov av fler med fördjupad kunskap om kognitiva perspektiv på språk-, läs- och skrivutveckling.
En ytterligare utgångspunkt är att mycket av den internationella forskningen om språk-, läs- och skrivutveckling har bedrivits i engelskspråkiga sammanhang. För att utveckla både teori, bedömning och undervisning behövs mer forskning om relationen mellan muntligt och skriftligt språk i språk som svenska, med sina lingvistiska egenskaper och sin semitransparenta ortografi. Genom att ta sin utgångspunkt i svenska styrdokument och hela utbildningssystemet – från förskola till gymnasium – vill forskarskolan bidra till en språkligt och kognitivt grundad förståelse av språk-, läs- och skrivutveckling i inkluderande och flerspråkiga lärmiljöer.
Mot denna bakgrund formuleras forskarskolans centrala forskningsfrågor.
Centrala forskningsfrågor
- Hur tillägnar sig och utvecklar elever första- och andraspråk i tal – särskilt vad gäller språkförståelse, muntlig produktion och bearbetning av talat språk – och hur samverkar kognitiva faktorer och undervisningspraktiker för att stödja dessa processer hos olika elevgrupper?
- Hur utvecklas läs- och skrivförmågor på svenska, ett språk som till skillnad från det mest utforskade språket engelska har en semitransparent ortografi, och vilken roll spelar arbetsminne och andra kognitiva faktorer i dessa utvecklingsförlopp?
- Hur samspelar färdigheter i tal och skrift under skolåren, och hur förändras dessa relationer över tid samt i relation till kognitiva faktorer, undervisningspraktiker och undervisningsmaterial?
- Vilket samband finns mellan grundläggande läs- och skrivfärdigheter (t.ex. avkodning och stavning) med mer avancerade litteracitetsprocesser (t.ex. läsförståelse och textproduktion), och hur medierar eller modererar arbetsminnet detta samband i klassrumskontexter?
- Hur kan svenska kognitiva och språkliga bedömningsverktyg utvecklas eller förfinas för att mer träffsäkert identifiera elevers styrkor och behov, samt stödja effektiv undervisning genom hela utbildningssystemet (Förskola till gymnasium)?
- Hur kan digitala verktyg och teknologier användas i undervisningen för att bättre bedöma, stödja och anpassa undervisningen till elevers läs- och skrivutveckling i relation till deras kognitiva profiler?
Forskarskolan
Genom tvärvetenskapliga kurser, seminarier och gemensamma forskningsmiljöer erbjuder forskarskolan en sammanhållen och stimulerande forskarutbildningsmiljö för doktorander som vill bidra till fördjupad kunskap om de kognitiva processerna bakom språk-, läs- och skrivutveckling samt deras didaktiska och specialpedagogiska implikationer. Utlysningar av doktorandtjänster sker i januari-februari 2026.