Bild
Person jobbar med kullager
Foto: Shutterstock
Länkstig

Klimatneutral och cirkulär omställning - utveckling av policy och styrmedel för företags praktik

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2023 - pågående
Projektägare
Företagsekonomiska institutionen, sektionen redovisning

Kort beskrivning

Projektet fokuserar på att undersöka och analysera hur ett stort industriellt företag anpassar sig i realtid till EU:s nya hållbarhetsreglering CSRD. Regleringen, som är i linje med EU Green Deal agendan, syftar till att påskynda övergången mot klimatneutralitet och cirkularitet.
Företagets anpassning utgör en unik möjlighet att ingående studera hur en viktig EU-reglering omsätts i praktiken, med stor potential för kunskapsspridningseffekter som är fyrfaldiga: 1) Att ge återkoppling till pågående normutveckling i svensk reglering; 2) Att sprida kunskap till liknande industriella företag; 3) Att publicera vetenskapliga resultat; och 4) Att skapa ett användbart 'Case' för utbildningsändamål.

Bakgrund

Utvecklingen och införandet av miljömässiga policys och regler har blivit allt viktigare i samhället för att stärka och skynda på industri- och klimatomställning samt främja en omställning mot cirkulär ekonomi. I januari 2023 introducerades det nya EU-direktivet för företags hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som ett steg i att öka transparensen kring företagens hållbarhetsarbete. Direktivet är en del av genomförandet av Europeiska Green Deal-agendan 2050 och markerar en betydande skärpning av kraven från EU, med syftet att det ska leda till införandet av nya nationella lagar som rör hållbarhetsredovisning. Förutom CSRD, som främst definierar vad som ska rapporteras, har EU i år arbetat med införandet av nya standarder för hållbarhetsredovisning, European Sustainability Reporting Standards (ESRS), som ska klargöra hur rapporteringen ska gå till och var fokus ska ligga. Utöver redovisning av miljö- och sociala faktorer kräver standarder transparens kring företagens redovisning av styrfrågor (exempelvis lednings- och tillsynsorgan, interna kontroller, riskhanteringssystem) så att olika intressenter lättare kan förstå företagens hållbarhetsarbete. Förhoppningen med EU-regleringen är att ökade krav på transparens ska förändra företags beteenden och praxis i olika branscher/industrier. Dessa krav förväntas leda till en snabbare transformation av företags affärsmodeller, policys och styrverktyg för att, på så sätt, snabbt uppnå klimatneutralitet och främja cirkulära affärsverksamheter. Regleringen är en omställning som är helt i linje med EU:s Green Deal agenda för att uppnå en mer hållbar framtid.

Syfte och mål

Syftet med projektet är att undersöka och analysera hur företag utvecklar policys, strukturer och styrmedel för klimatneutral och cirkulär omställning samt hur de anpassar sig till den nya hållbarhetsregleringen för att driva på hållbarhetsagendan och uppnå en positiv förändring i linje med EU Green Deal agendan. Målet med projektet är att skapa en vägkarta (roadmap) som identifierar möjligheter, hinder och potentiella målkonflikter som uppstår under omställningsprocessen, både på strategisk och operativ nivå där nya policys och styrmedel utvecklas. 

Förväntade effekter och resultat

Projektet avser att ingående studera hur hållbarhetsreglering omsätts i praktiken, med stor potential för kunskapsspridningseffekter som är fyrfaldiga: 1) Att ge återkoppling till pågående normutveckling i svensk reglering; 2) Att sprida kunskap till liknande industriella företag; 3) Att publicera vetenskapliga resultat; och 4) Att skapa ett användbart 'Case' för utbildningsändamål.

Deltagare: 

Forskare på Företagsekonomiska institutionen

  • Marita Blomkvist, projektledare. Universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet.
  • Peter Beush, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet
  • Lana Sabelfeld., universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet. 

Externa medverkande

  • Jeaneth Johansson, professor vid Luleå tekniska universitet.
  • Hhållbarhetschef på ett stort industriföretag, med globalt ansvar.

 

Foto: Tobias Weinhld/Unsplash