Jonas Zimmerman: Vikten av samverkan vid katastrofer och krig
Vid stora olyckor, katastrofer och krig räcker inte en enskild organisations resurser till. Aktörer som hälso- och sjukvård, myndigheter och frivilliga organisationer måste därför kunna samarbeta snabbt och effektivt. Jonas Zimmermans avhandling undersöker hur samverkan och hälsosystem kan förbättras inom katastrofmedicin och beredskap.
JONAS ZIMMERMAN
Disputation: 18 september 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Alignment and interoperability in disaster health systems
Ämnesområde: Anestesi och intensivvård / Katastrofmedicin
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Till vardags arbetar Jonas Zimmerman som läkare inom anestesi och intensivvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han har även arbetat som volontärläkare i krigs- och katastrofdrabbade områden, bland annat i Ukraina.
– Erfarenheterna från både kliniskt arbete i Sverige och internationella kris- och konfliktmiljöer väckte mitt intresse för forskning inom beredskap och katastrofmedicin. Att kunna förena teori och praktik har varit särskilt värdefullt, säger Jonas Zimmerman.
Samverkan och systemperspektiv avgörande
Katastrofmedicin har utvecklats snabbt under de senaste decennierna tack vare bättre logistik, internationella samarbeten, specialiserade team och ny kommunikationsteknik. Trots detta kan betydande utmaningar fortfarande uppstå vid katastrofer och krig, såsom fragmenterade informationsflöden, konkurrerande prioriteringar och överlappande ansvar mellan aktörer.
– Vid min första resa till Ukraina möttes jag av stora mängder bistånd och resurser, men också av utmaningar kring ledning och samordning. Det blev tydligt för mig att effektiviteten i en insats inte enbart handlar om tillgång till resurser och kompetens, utan hur väl aktörerna fungerar tillsammans som ett system.
Avhandlingen bygger på flera olika metoder, däribland litteraturöversikter, konceptuella analyser, simuleringar och studier av civil-militär samverkan samt katastrofmedicinska system i både teori och praktik.
I en studie jämfördes grupper som genomgått utbildning fokuserad på systemperspektiv och ledning inom katastrofmedicin med grupper utan motsvarande träning. Resultaten visade att vårdpersonal som deltog i utbildningen hade bättre förmåga att skapa struktur, koordinera arbetet och bygga en gemensam lägesbild under simulerade katastrofscenarier.
Ett växande forskningsområde
Katastrofmedicin är fortfarande ett relativt ungt forskningsområde där behovet av vetenskaplig kunskap är stort, vilket inneburit flera utmaningar.
– Det har varit svårt att studera miljöer där förutsättningarna förändras snabbt och där datainsamling behöver anpassas efter praktiska och etiska förhållanden. Samtidigt har arbetet skapat möjligheter att utveckla mer flexibla forskningsmetoder, säger Jonas Zimmerman.
Inom ramen för doktorandprojektet har Jonas utvecklat ett konceptuellt ramverk och utbildningsmodeller för att stärka ledning, koordinering och gemensamt beslutsfattande vid kriser och katastrofer.
Hoppas bidra till bättre beredskap
Förhoppningen är att avhandlingen ska kunna bidra till utveckling av utbildning, planering och policy inom katastrofmedicin och beredskap, både nationellt och internationellt, till exempel inom organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO).
– Många av dagens utmaningar kräver att organisationer arbetar tillsammans snarare än var för sig. Jag hoppas att min forskning kan bidra till bättre samverkan och starkare beredskap inför framtida kriser och katastrofer och på så sätt rädda fler liv.
Text: Annia Garcia