Omslagsillustration: ”Det nyfödda barnet”, av Ebba Gyllensvärd. Teckningen illustrerar ett nyfött barn som vårdas på en neonatalavdelning (avdelning för nyfödda i behov av vård). Barnet vilar på en blå filt (natthimmel med månar) och får andningshjälp. Barnet övervakas med hjärtelektroder och har erhållit infarter via naveln för att kunna administrera antibiotika eller andra läkemedel.
Johan Gyllensvärds avhandling fokuserar på klinisk forskning inom neonatalvård, med särskilt fokus på användning av antibiotika hos nyfödda. Han hoppas att resultaten kan bidra till en ökad kunskap om tidig sepsis och vikten av rationell antibiotikaanvändning tidigt i livet.
Bild
Johan Gyllensvärd, barnläkare och neonatolog på Barnkliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Antibiotika räddar liv hos nyfödda barn med tidig sepsis (early-onset sepsis (EOS)), men antibiotika som ges till barn utan infektion kan orsaka skada och öka risken för antibiotikaresistens. Tidigt i förloppet är det ofta svårt att särskilja infekterade barn från oinfekterade barn vilket bidrar till en hög antibiotikaanvändning.
– För att optimera balansen mellan en säker och effektiv sepsisvård utan att överbehandla oinfekterade barn behövs ökad kunskap om hur användningen av antibiotika ser ut i Sverige, säger Johan Gyllensvärd, barnläkare och neonatolog på Barnkliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Som ett led i att öka den kunskapen har han studerat användningen av antibiotika tidigt i livet i Sverige och hur den varierar mellan regioner och sjukhus samt hur användningen relaterar till frekvensen barn med tidig sepsis, sjuklighet och dödlighet.
– Jag har också utvärderat om nya behandlingsriktlinjer kan minska överflödig användning av antibiotika tidigt i livet utan en ökad risk.
Figur 5 från avhandlingen. Vid kliniskt ställningstagande till behandling med antibiotika av ett nyfött barn behöver flera faktorer beaktas. Figuren är skapad med BioRender.com
Behöver öka medvetenheten om det verkliga behovet
Forskningen visade att Sverige har haft en relativt låg användning av antibiotika under första levnadsveckan (1,9 procent av alla barn födda från och med 34 graviditetsveckor) jämfört med andra länder. Användningen av antibiotika tidigt i livet var relativt oförändrad över tid, trots att förekomsten av tidig sepsis minskat signifikant över tid (1). Det förelåg en relativt stor variation i antibiotikaanvändning mellan olika regioner och sjukhus.
– Vår tolkning är att användningen av antibiotika är oproportionerligt stor jämfört med incidensen (förekomsten) av sepsis på flera håll i landet, vilket understryker behovet av framtida insatser för att minska överflödig användning av antibiotika.
Resultaten visade också att det går att minska användningen på ett till synes säkert sätt efter införande av nya behandlingsriktlinjer, och att riktade insatser för att optimera användningen av antibiotika kan bidra till en bättre och mer jämlik vård. Även sjukvårdskostnaderna beräknades minska betydligt.
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet? – Doktorandtiden har varit en otroligt givande och stimulerande tid med flera höjdpunkter. Det har varit väldigt roligt att gå från forskningsidé till genomförande och att sen få förmedla resultaten till andra kollegor och forskare. Forskningen har även via nätverkande på vetenskapliga konferenser öppnat nya dörrar som lett till internationella samarbeten vilket känns lovande inför framtiden, säger Johan Gyllensvärd, och fortsätter:
– Jag är även väldigt glad och tacksam över det fina samarbetet med mina kloka handledare och medförfattare som utmanat mig och berikat mig intellektuellt. Förhoppningsvis kan våra resultat bidra till en ökad kunskap om tidig sepsis och vikten av rationell antibiotikaanvändning tidigt i livet.
Nationella observationsstudier: Studie II och III inkluderade över en miljon lätt underburna och fullgångna nyfödda barn födda från och med gestationsvecka 34 i Sverige under åren 2012 till 2020. Studie IV analyserade barn födda före gestationsvecka 32 i Sverige under åren 2017 till 2024