Suzanne beskriver sin bakgrund som djupt rotad i idrottsvetenskapen och lärarutbildningen.
– Jag arbetade i över 25 år som lärarutbildare och forskare inom idrottsvetenskap vid Gymnastik – och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Åren innan jag började på IKI arbetade jag även som prefekt för Institutionen idrotts- och hälsovetenskap vid GIH. Intresset för forskningsområdet växte tidigt fram genom hennes utbildning och egna idrottserfarenheter.
Utbildningsväg och idrottsbakgrund
– Som grundutbildning har jag en lärarexamen i idrott och hälsa. Examenstitel på den tiden var gymnastiklärarexamen. Att jag utbildade mig till lärare i idrott och hälsa aviserar ett intresse för just idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Eftersom jag själv varit aktiv landslagsgymnast, tränare mm. var jag tidigt intresserad av hur barn lär sig rörelser, och hur lärprocesser kan stimuleras.
Fokus på pedagogik och didaktik
När Suzanne berättar om sin forskning framträder ett tydligt fokus på pedagogiska och didaktiska frågor.
– Mitt forskningsintresse är riktat mot pedagogiska och didaktiska frågor om undervisningens utformning och innehåll, lärarstrategier och lärprocesser. Under lång tid har fokus främst varit riktat mot barns och ungas attityder till och deltagande i skolans ämne idrott och hälsa samt lärares undervisningsstrategier. Parallellt har jag även studerat ungas föreningsidrottande och motiv till att fortsätta, det vill säga stanna kvar inom föreningsidrotten.
Forskningsinitiativet Idrott, hälsa och miljö
– I samband med att jag fick anställning på IKI kunde jag starta forskningsinitiativet Idrott, hälsa och miljö – ett ämne för hållbar utveckling som drivs av POSSIBILITY-gruppen (Physical educatiOn, health and SuStaInaBILITY). Till professuren var knutet en postdoc på halvtid (Andreas Fröberg) samt en doktorandanställning (Petter Wiklander). Detta forskningsinitiativ är riktat mot att undersöka hur kunskap om pedagogiska och didaktiska strategier kan fördjupa kunskapen och praktiken kring hållbarhet med avsikt att utveckla idrott och hälsa till att bli än mer relevant och inkluderande. Av intresse i projektet är hur förändringar av perspektiv kring lärande och innehåll kan innebära att lärprocesser kring hållbarhet kan införlivas i idrott och hälsa.
– Inom ramen för hållbarhet driver IKI också en forskarskola med titeln Hållbar daglig rörelse (under skoltid). Mulki Haji och Wolfgang Weiser tillhör denna forskarskola.
Visioner om undervisningens utveckling
Suzanne hoppas att forskningen ska bidra till konkret utveckling av undervisningen.
– Förbättrad undervisning inom skolämnet idrott och hälsa samt på lärarutbildningar med denna inriktning. Här menar jag också att fältet idrott och hälsa har anledning att ta ett ansvar för hur ämnesområdet hanterar frågor och undervisning som handlar om hållbarhet och hållbar hälsa.
Pågående nationella och internationella projekt
I dagsläget arbetar Suzanne med flera större projekt, både nationellt och internationellt.
– Forskningsinitiativet Idrott, hälsa och miljö – ett ämne för hållbar utveckling har pågående studier, bland annat vill vi kunna iscensätta pedagogiska interventioner på skola och lärarutbildning. Ett nationellt nätverk med stöd från Centrum för idrottsforskning har nyligen inrättats där samverkansprojekt kring lärarutbildningarna planerar att starta.
– Därtill har jag tillsammans med bland annat Karin Grahn just avslutat EU-Horizon-projektet SUPPORTER kring jämställdhet inom högre utbildning på idrottsuniversitet i sydöstra Europa.
– Ett spännande projekt som också har avslutats sedan en tid tillbaka är Vägar till Världsklass med Astrid Schubring som forskningsledare där vi undersökte hur ett urval av svenska idrottares karriärvägar till världstoppen sett ut.
– Beatrix Algurén och jag har på uppdrag av Generation PeP undersökt verktyget Pep Skola och har precis lämnat vår rapport Hur används verktyget Pep Skola som verktyg för att skapa en hälsofrämjande skola? En studie om förutsättningar, genomförande och effekt.
– Ett globalt projekt kallat EUROPLIT (a consortium dedicated to examining physical literacy across Europé) handlar om barns och ungas rörelsebildning och hur olika länder arbetar med att – utifrån ett helhetsperspektiv – stimulera ungas fysiska aktivitet och välbefinnande.
– På Högskolan på Vestlandet (HVL) i Norge, där jag har ett så kallat professor II-förordnande (20 %), medverkar jag i studier inom friluftsliv i förändring och lärarutbildares professionsförståelse.
En arbetsdag i forskningens tecken
En vanlig arbetsdag präglas av läsning, möten och skrivarbete.
– Morgonen börjar i princip alltid med en kopp kaffe och (efter att ha läst morgontidningen) läsning av någon vetenskaplig artikel, ett manus eller någon review. Därefter finns möten inbokade kring handledning, bearbetning av insamlade data och/eller litteratursökning. I perioder ägnas dagar eller delar av dagarna åt att skriva olika typer av ansökningar eller granskningar av vetenskapliga artiklar. Dagen har alltid för få timmar.
Forskning nära praktiken
Suzanne beskriver det mest spännande med forskningen som dess direkta koppling till praktiken.
– Att den ofta är praktiknära och kan få en direkt tillämpning.
Samtidigt finns utmaningar, särskilt kopplade till att nå ut.
– Att nå ut till det praktiska fältet så att den kan komma till nytta.
Text: Helena Svensson
