Hur lära sig att tänka kritiskt i samhällskunskap?
Kort beskrivning
Hur lära sig att tänka kritiskt i samhällskunskap var ett projekt som provade ett variationsteoretiskt undervisningsupplägg för att utveckla elevernas kritiska tänkande i grundskolans samhällskunskap.
Syftet med projektet var att skapa kunskap om hur samhällskunskapsundervisning kan urformas för att utveckla elevers kritiska tänkande och hur ett systematiskt genomfört undervisningsupplägg kan påverka elevernas möjlighet att utveckla den förmågan.
Mer information om projektet
Vi befinner oss i en samhällssituation där frågor om demokrati och mänskliga rättigheter står högt upp på dagordningen. För att kunna hantera den typ av frågor är det avgörande att individen utvecklar sin förmåga att tänka kritiskt.
I Sverige har grundskolans samhällskunskapsämne ett stort ansvar för att utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande. Den forskning som ska ge lärarna stöd i det är dock behäftad med påtagliga kunskapsbrister, exempelvis när det gäller elevers faktiska förmåga till kritiskt tänkande och hur olika upplägg av undervisning påverkar den förmågan.
Syfte
Syftet med projektet var att skapa kunskap om hur undervisning i samhällskunskap kan utformas för att utveckla elevers kritiska tänkande och hur ett systematiskt genomfört undervisningsupplägg kan påverka elevernas möjlighet att utveckla den förmågan.
Genomförande
I projektets första del analyserades över 2000 elevsvar från tre uppgifter i det nationella provet i samhällskunskap (2013/2014 års prov för årskurs 9). Analysen syftade dels till att undersöka vilket kritiskt tänkande som kom till uttryck i elevsvaren, dels till att, ur ett variationsteoretiskt perspektiv, identifiera vad eleverna behövde lära sig för att utveckla sitt kritiska tänkande.
Baserat på resultaten från projektets första del utarbetades och genomfördes en systematisk teoridriven undervisningsintervention. I den prövades om och hur ett variationsteoretiskt undervisningsupplägg påverkade elevernas kritiska tänkande. Upplägget utvärderades genom för- och eftertest av elevernas kritiska tänkande.
Resultat
Resultaten visade att eleverna som fick variationsteoretiskt upplagd undervisning utvecklade sin förmåga att växla mellan olika perspektiv på samhällsfrågor signifikant mer än eleverna i kontrollgruppen. Skillnaden var statistiskt signifikant både för den samhällsfråga som behandlats i undervisningen och för nya samhällsfrågor som eleverna inte tidigare hade mött i undervisningen.
Publikation
- Testing the use of variation theory in teaching critical thinking—a field experimental study
Kristoffer Larsson, Klas Andersson
Instructional Science, 2026