För de mest för tidigt födda barnen, de som föds före vecka 28, handlar vården ofta om att hantera stora medicinska risker i ett mycket tidigt skede av livet. Trots att överlevnaden har förbättrats finns fortfarande risk för allvarliga komplikationer som kan påverka synen, hjärnans utveckling och livskvaliteten långt senare. Mot den bakgrunden tar Chatarina Löfqvists forskning sin utgångspunkt.
– Den röda tråden i min forskning är de mest sårbara barnen, nämligen de som föds extremt för tidigt, och hur deras vård kan förbättras genom ökad precision, säger Chatarina Löfqvist.
Tidiga signaler kan visa vilka barn som löper störst risk
En viktig del av Chatarina Löfqvists forskning handlar om hur biomarkörer och andra tidiga biologiska signaler kan användas för att bättre förstå sjukdomsutveckling hos mycket för tidigt födda barn och för att tidigare kunna identifiera vilka som löper störst risk för komplikationer.
Under en postdoc vid Harvard University i Boston fördjupade hon forskningen genom studier av fettsyror och nutrition. Det bidrog till ökad kunskap om vilka barn som löper störst risk och hur komplikationer kan förutsägas tidigare.
– Över tid har min forskning utvecklats mot prediktion, med fokus på att identifiera rätt barn för rätt åtgärd i rätt tid i tvärvetenskapliga samarbeten, säger hon.
När vården blir mer träffsäker kan resurser användas bättre samtidigt som barn och familjer får rätt stöd där behovet är som störst.
En stor utmaning är variationen inom gruppen mycket för tidigt födda barn. Riskerna ser olika ut, vilket gör det svårt att avgöra vilka barn som behöver tät uppföljning och behandling.
– Det behövs mer träffsäkra metoder för att kunna identifiera de barn som har högst risk och samtidigt minska belastningen för dem som löper låg risk för komplikationer.
Beslutsstöd som kan minska onödiga undersökningar
En viktig del av Chatarina Löfqvists forskning handlar just om att förbättra riskbedömningen. Hon har bland annat varit med och utvecklat digitala beslutsstöd som hjälper vården att tidigt avgöra vilka barn som löper störst risk att utveckla behandlingskrävande retinopati, ROP, en kärlsjukdom i ögats näthinna som kan uppstå när barnet föds innan näthinnan är färdigutvecklad och som kan orsaka synnedsättningar.
– I praktiken innebär det en möjlighet att på ett bättre sätt kunna identifiera exakt vilka barn som behöver upprepade ögonundersökningar säger Chatarina Löfqvist.
Forskning som också omfattar familjen och samhället
Chatarina Löfqvists forskning handlar inte enbart om biologiska mekanismer och kliniska data. Extremt för tidig födelse påverkar också föräldrarna, familjelivet och vilka insatser som kan behövas från sjukvården och samhället i stort. Därför är föräldrars erfarenheter och hälsoekonomiska analyser också viktiga delar av forskningen.
– Föräldrars erfarenheter ger viktig kunskap om hur vården upplevs och kan utvecklas, medan hälsoekonomiska analyser synliggör resursanvändningen. Att integrera dessa perspektiv med medicinsk forskning är centralt för att skapa en mer hållbar och relevant vård. Här finns också ett vidare samhällsperspektiv. När vården blir mer träffsäker kan resurser användas bättre samtidigt som barn och familjer får rätt stöd där behovet är som störst.
Framåt ser Chatarina Löfqvist flera viktiga forskningsfrågor. En av de största är hur biomarkörer, kliniska data och prediktionsmodeller kan kombineras och faktiskt användas i den kliniska vardagen.
– Det handlar inte bara om att utveckla modeller utan också om att implementera och utvärdera dem i verklig vård. Därför är föräldrars erfarenheter och hälsoekonomiska analyser också viktiga delar av forskningen, säger hon.
