Hälsopsykologi

Våra forskningsområden

Vår forskning inom hälsopsykologi vid Psykologiska institutionen präglas av ett brett perspektiv på hälsa och livsstil över hela livsloppet. Vi strävar efter att förstå de psykologiska mekanismer som påverkar människors välbefinnande och hälsobeteenden i olika skeden av livet. 

En del av vår verksamhet fokuserar på barn och ungdomars hälsa, där vi bland annat studerar kroppsuppfattning samt levnadsvanor relaterade till fysisk aktivitet och kost. Vi undersöker även hur det moderna medielandskapet, inklusive sociala och digitala medier, påverkar både den fysiska och psykiska hälsan hos olika grupper.

En annan del av vår forskning är förlagd till arbetslivet och den psykosociala arbetsmiljön. Vi analyserar hur arbetsrelaterad stress påverkar hälsan och identifierar kritiska risk- och friskfaktorer för att främja ett hållbart arbetsliv. Detta innefattar studier om arbetsförmåga och strategier för en hållbar återgång i arbete efter sjukskrivning. Inom detta område ryms även forskning om motivationspsykologi, med särskilt fokus på vad som motiverar hälsofrämjande beteenden i arbetsmiljön.

För att omsätta teoretisk kunskap i praktisk nytta arbetar vi med att utvärdera och uppdatera metoder för hälsoundersökningar inom företagshälsovården samt de hälsosamtal som utförs av skolsköterskor. Vi utforskar även hur ny teknik, såsom AI, kan användas för att stödja beteendeförändringar och främja hälsa. Centralt i detta arbete är förståelsen för hur hållbara beteendeförändringar skapas och vidmakthålls över tid.

Vår forskning belyser även komplexa samband mellan psykisk hälsa, sömn och stress, samt hur socioekonomiska skillnader kan leda till ojämlikhet i hälsa. Vi fördjupar oss i kliniska frågeställningar rörande missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet. Genomgående i vår forskning finns ett starkt metodologiskt fokus på mätutveckling och validering av hälsopsykologiska instrument , samt analyser av självskattad hälsa och hälsorelaterad livskvalitet som centrala mått på individens upplevelse.

Forskningsprojekt 

Hälsans många stigar: Samspel mellan fysisk och kognitiv hälsofunktion över livsloppet 

Syfte: Undersöka hur fysisk funktion (t ex kondition) och hälsobeteenden i medelåldern och kognitiv funktion tidigt i livet samspelar och hänger ihop med sjukdom och hälsoutfall över livsloppet. Studien utgår bland annat från sammanslagna populationsdatabaser där samma individer kan följas över livet.
Projektledare: Magnus Lindwall

Act to Prevent: Kondition och fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv vid prevention av cancer

Syfte: Att studera betydelsen av förändring i kondition och fysisk aktivitet under livsloppet för prevention av olika typer av cancer hos män och kvinnor i olika åldrar ur den svenska arbetsföra befolkningen. Projektet ligger på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Stockholm.
Projektledare: Elin Ekblom-Bak (GIH)
Kontaktperson på Göteborgs universitet: Magnus Lindwall

WORK TOGETHER: Ett systembaserat forskningsprogram för att uppdatera företagshälsovården och minska hälsogapet

Syfte: Att förbättra inkluderingen och effektiviteten av ett befintligt och nationellt implementerat företagshälsovårdsprogram med syfte att minska ojämlikheter i hälsa genom att fokusera på högriskgrupper som behöver programmet mest. Är baserat i ett mångårigt forskningsprogram som består av tre sammanhängande delar och fem projekt. Programmet ligger på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Stockholm.
Projektledare: Elin Ekblom-Bak (GIH)
Kontaktperson på Göteborgs universitet: Magnus Lindwall

Does socioeconomic status affect human health during the pandemic? Impact of COVID-19 on mental health, well-being, and stress in the Swedish general population. 

Syfte: Undersöka psykisk hälsa, välbefinnande och stress i svensk befolkning före, under och efter COVID-19 pandemin. Psykisk hälsa analyseras i relation till svenska medborgares socioekonomiska och sociodemografiska status.
Projektledare: Ann-Sophie Lindqvist Bagge

Health-related quality of life in patients with malignant melanoma. 

Syfte: Undersöka upplevd (hälsorelaterad) livskvalitet och subjektiv hälsa hos patienter med cancer.
Projektledare: Ann-Sophie Lindqvist Bagge

Health anxiety. An unrecognized problem in Swedish healthcare? A project on prevalence, individual- and demographic factors, attitudes within healthcare, and healthcare cost. 

Syfte: Undersöka förekomsten av hälsoångest i svensk befolkning och svensk sjukvård, identifiera associerade sociodemografiska faktorer, studera effekten av hälsoångest på vårdkonsumtion, och identifiera faktorer som hindrar personer med hälsoångest från att få en korrekt diagnos och behandling.
Projektledare: Ann-Sophie Lindqvist Bagge

Friskfaktorer för positiv kroppsuppfattning. 

Syfte: Undersöka vilka faktorer som kan främja mer positiva förhållningssätt till den egna kroppen. Projektet bygger på intervjuer med individer vars kroppsuppfattning förändrats från negativ till positiv eller vars kroppsuppfattning varit stabilt positiv över tid. 
Projektledare: Kristina Holmqvist Gattario

Medlemmar

Professorer

Kristina Holmqvist Gattario
barn och ungas kroppsuppfattning samt mobbning och sexuella trakasserier i skolan 
Magnus Lindwall
träning och psykologisk hälsa samt motivation till fysisk aktivitet  

Docenter

Pernilla Larsman
psykosocial arbetsmiljö, arbetsrelaterad stress, ohälsa
Ann-Sophie Lindqvist Bagge
samband mellan psykisk- och somatisk hälsa och missbruk
Sara Thomée
informations- och kommunikationsteknik, arbetsrelaterad hälsa, mental hälsa

Doktorander

Niklas Rydbo 
arbetsmiljö, motivation, samarbete