Bild
Havssallat
Havssallat är en av de mest kända arterna i gruppen marina grönalger, ulva.
Foto: Swantje Enge
Länkstig

GreenTaxa – biodiversitet, taxonomi och systematik hos grönalger i Sverige

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
3 500 000
Projekttid
2026 - 2028
Projektägare
Institutionen för marina vetenskaper

Kort beskrivning

I Ulvophyceae, en klass av grönalger, ingår bland annat bekanta arter som havssallat (Ulva lactuca) och tarmtång (Ulva intestinalis). Uppskattningsvis finns det cirka 2000 arter runt om i världen, men just nu känner vi bara till 102 arter i Sverige. Gruppen är svåröverskådlig och många av de organismer som tidigare ansågs vara enskilda arter har visat sig vara komplex av flera arter som är morfologiskt svåra att skilja åt.

Projektet ska samla in prover av grönalger från hela Sveriges kust. De ska analyseras med molekulära och morfologiska metoder och jämförelser med historiska data.

Målet är bland annat att beskriva ett flertal nya arter av grönalger samt skapa ett nationellt och öppet DNA-bibliotek över havsgrönalger i Sverige. Den här kunskapen är viktig för att kunna identifiera och hantera invasiva och rödlistade arter.

Resultaten blir också ett stöd för den växande algodlingsindustrin, för att säkerställa att endast lämpliga och inhemska arter odlas.

Fakta

Grönalger (klassen Ulvophyceae) inkluderar arter som havssallat och tarmtång och är ekologiskt och ekonomiskt viktiga. Trots uppskattningar om att det kan finnas uppåt 2000 arter runt om i världen, listas endast 102 i Sverige. Många av dem är taxonomiskt ogiltiga.

Det beror på att arternas kännetecken är otydliga och kan variera med miljön de befinner sig i. Det finns också en utbredd dold mångfald, där en art i själv verket kan vara ett komplex av flera. Det har lett till många felaktiga identifieringar, vilket hindrar förvaltning av både rödlistade och invasiva arter.  

Huvudsyftet är att genomföra den första systematiska bedömningen av Ulvophyceae i Sverige för att identifiera artens mångfald, utbredning och systematik. Det ger ett stabilt inventarieunderlag för framtida övervakning och hållbart bruk av arten. 

Metod och arbetsstruktur

Projektet använder flera olika metoder för att bestämma de olika arterna. 

1. En omfattande insamling av cirka 1000 prover kommer att göras längs hela den svenska kustlinjen (Skagerrak till Östersjön), från olika livsmiljöer. Provtagningen sker under två säsonger (vår och sommar) för att fånga upp variationer i arten.

2. Varje algprov analyseras med DNA-streckkodning för att få ett pålitligt "genetiskt fingeravtryck". Specifika sekvenser av algens DNA används, just de som visat sig mycket effektiva för att skilja olika arter av grönalg från varandra. 

3. Klassisk morfologisk analys (studier av algernas form, struktur och yttre kännetecken) används i kombination med data från DNA-analyserna för att bedöma och klargöra den variation som finns i algernas utseende. 

4. Historiska exemplar från skandinaviska samlingar kommer att DNA-analyseras och jämföras med nutida fynd, för att ta reda på om äldre arbestämningar var felaktiga. Det etablerar också sekvenser av DNA som kan användas som referens i forskningen. 

Förväntade resultat och mål

Målet är att formellt beskriva minst tolv nya arter av Ulvophyceae och att sammanställa en ny aktuella artlista och bedömningslitteratur, som beskriver arternas ekologi, utbredning och morfologi, samt identifierar möjliga förväxlingsarter. 

Nationella databaser som Artfakta och Artportalen ska uppdateras med genetiskt verifierad data.

Målet är också att skapa ett DNA-referensbibliotek för svenska grönalger. Detta är avgörande för framtida övervakning, förvaltning av hotade eller invasiva arter (som Ulva australis och Ulva californica), och för att stötta vattenbrukssektorn att odla rätta inhemska arter av grönalger. 

Deltagare i projektet

Sophie Steinhagen, forskare, Göteborgs universitet, Institutionen för marina vetenskaper

Ellen Schaegerström, forskare, Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Lena Kautsky, professor emeritus, Stockholms universitet, Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Gunilla Toth, forskare, Göteborgs universitet, Institutionen för marina vetenskaper

Christina Hallig, miljöanalysspecialist, SLU, alganasvarig SLU artdatabanken

Gustav Johansson, växtekolog, Hydrophyta Ekologikonsult, ledamot i expertkommittén för alger, SLU Artdatabanken