Om den biologiska mångfalden fortsätter att minska i dagens takt riskerar det att få stora konsekvenser för världsekonomin. Ungefär hälften av världens BNP är direkt beroende av naturen och de ekosystemtjänster den ger oss. Resten av ekonomin är indirekt beroende av biologisk mångfald. Trots det syns naturens värden sällan i företags beslutsprocesser.
– Allt fler företag inser att biologisk mångfald inte bara är en miljöfråga utan också en affärs- och riskfråga. Men många saknar verktyg för hur man mäter natur, väger in den i investeringar och rapporterar den på ett trovärdigt sätt, säger Viktor Elliot, universitetslektor i företagsekonomi.
Hans forskning handlar om hur biologisk mångfald kan bli något som företag faktiskt mäter, följer upp och fattar beslut utifrån.
– Många företag påverkar naturen negativt, men de har också en enorm möjlighet att bidra till lösningar. Om biologisk mångfald integreras i finansiella beslut och företagsstyrning kan frågan flyttas från hållbarhetsrapporter till hur ekonomin faktiskt fungerar i praktiken, säger han.
Samverkan för biologisk mångfald
En viktig del av Viktor Elliots arbete sker inom projekten Mistra BIOPATH, där flera universitet och stora företag samverkar för att hitta sätt att integrera biologisk mångfald i finansiellt beslutsfattande, och SamBio – Samverkan för biologisk mångfald, som finansieras av Västra Götalandsregionen och drivs inom Göteborgs universitets centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC.
– Många företag vill bidra men vet inte riktigt var de ska börja. Ett mål med SamBio är att göra det enklare att ta första steget, säger han.
Projekten arbetar med att sprida kunskap om biologisk mångfald till näringslivet och ta fram verktyg som gör det lättare för företag att agera. Förra året initierades Handslaget för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Initiativet samlar aktörer från näringsliv, kommun och akademi i Göteborgsregionen för att dela erfarenheter och inspirera varandra.
– Det är nu över trettio aktörer som har skrivit under avsiktsförklaringen. Handslaget nämns också i regeringens handlingsplan för biologisk mångfald som nyligen presenterades, säger Viktor Elliot.
Bok guidar svenska företag
Inom ramen för SamBio har Viktor Elliot varit med och tagit fram boken Biologisk mångfald – en guide för svenska företag, som ska inspirera fler företag att arbeta systematiskt med frågan.
Boken lyfter konkreta exempel. Ett är livsmedelsföretaget Semper i Götene, som har skapat över 300 kvadratmeter ängsmiljö på sitt industriområde för att gynna pollinerare.
– Åtgärder kan vara både små och stora. Det kan handla om att skapa blommande miljöer på företagsmark, restaurera natur eller ställa krav på leverantörer. Det viktiga är att börja analysera hur verksamheten påverkar naturen.
Nya globala insikter
Tidigare i år publicerade FN:s forskarpanel IPBES den första globala genomlysningen av hur företag både påverkar och är beroende av biologisk mångfald. Rapporten visar att förlust av biodiversitet innebär växande ekonomiska risker för både företag och finanssektor. Samtidigt pekar rapporten på åtgärder som kan bidra till en omställning mot en mer naturpositiv ekonomi. Ett begrepp som lyfts fram är enabling environments – miljöer som gör samverkan möjlig.
– Det är svårt att lösa den här frågan som enskild aktör. Vi behöver plattformar där företag, forskare, myndigheter och finanssektor kan arbeta tillsammans. Detta ligger helt i linje med det vi gör inom ramen för Handslaget för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
På en plats kan det finnas flera aktörer som alla påverkar naturen. Var och en kanske påverkar lite, men tillsammans blir effekten stor.
– Den samlade påverkan är kumulativ. Därför behövs samarbeten där aktörer ser till hela landskap eller ekosystem, snarare än till enskilda verksamheter. Naturen följer inte några fastighetsgränser, säger han.
Integrera natur i ekonomiska beslut
I flera länder testas nu nya sätt att integrera natur i ekonomiska beslut. I Storbritannien finns till exempel ett system som innebär att exploaterande företag måste bidra till en nettoökning av biologisk mångfald. I Australien har lagstiftningen förändrats så att aktiebolag har skyldighet att inte bara gynna aktieägarna utan även naturen.
– Man tittar också på att göra ekosystem till en juridisk person, vilket redan genomförts för flera floder i USA. Det finns till och med idéer om att naturen ska vara en egen representant i företagsstyrelser.
En stor utmaning är att biologisk mångfald är svår att mäta på ett enhetligt sätt.
– Koldioxid kan räknas i samma enhet över hela världen. Men biologisk mångfald ser olika ut på varje plats. Det gör det svårt att skapa enkla system för kompensation. Ett företag kan till exempel inte kompensera för skador på regnskog genom att anlägga en park någon annanstans, säger Viktor Elliot.
Efterlyser tydligare ekonomiska styrmedel
Han lyfter fram en åtgärdshierarki för hur företag bör arbeta med biologisk mångfald. I första hand handlar det om att undvika negativ påverkan på naturen. Om det inte går ska påverkan minimeras. Natur som ändå skadas bör restaureras, och först i sista hand kan kvarvarande påverkan kompenseras. Och då ska den helst överkompenseras, så att man kompenserar för mer än den skada man gör.
Samtidigt är dagens ekonomiska incitament för att skydda biologisk mångfald fortfarande svaga. Viktor Elliot säger att tydligare ekonomiska styrmedel behövs.
– Vi har lagar och regler som kräver miljötillstånd, men det är ofta fortfarande ekonomiskt lönsamt att ta ny mark i anspråk. Vi behöver arbeta för att den som har negativ påverkan på naturen i större utsträckning måste betala för det, till exempel genom avgifter kopplade till utvinning av råmaterial.
Finanssektorn kan vända utvecklingen
I IPBES-rapporten trycker man på att finansmarknaden spelar en viktig roll för att vända den negativa utvecklingen för förlusten av biologisk mångfald.
– Finanssektorn påverkar vilka projekt som får kapital. Om investeringar i högre grad styrs mot naturpositiva lösningar kan det få stor effekt. Om vi lyckas integrera biologisk mångfald i ekonomins beslutsstrukturer kan vi skapa en ekonomi som fungerar bättre tillsammans med naturen, inte på bekostnad av den, säger Viktor Elliot.
