Distansundervisning som särskilt stöd – DESE

Bakgrund

Problematisk skolfrånvaro ökar bland Sveriges skolelever och problematiken börjar allt tidigare. När skolsystemet misslyckas med att möta de behov som finns riskerar elevernas svårigheter att växa – med ökad frånvaro, psykisk ohälsa och bristande måluppfyllelse som följd.

I ett försök att utveckla alternativa stödformer har Skolinspektionen beviljat ett fåtal kommuner att bedriva distansundervisning som särskilt stöd. Genomförandet är komplext och kompliceras av att det saknas vägledning i form av styrdokument och vägledande material.

Distansundervisning som särskilt stöd är för elever för vilka skolan har blivit särskilt svår och det är av yttersta vikt att skolsystemet lyckas möta de behov som finns. I nuläget saknas vetenskapligt förankrad kunskap om  distansundervisning som särskilt stöd och om det är av nytta (för vem är distansundervisning som särskilt stöd värdefullt och varför).

Det finns inte heller tillräcklig kunskap om hur ett undervisningsinnehåll kan transformeras till ett digitalt format. Kunskapsbehovet är således mycket stort. Projektet syftar till att generera kunskap om nya evidensbaserade metoder i undervisning som kan ge fler vägar för barns och ungas utbildning. Kunskaper från projektet har även generaliserande effekter, då det ger förståelse för hur skolan kan arbeta mer främjande och förebyggande.   

Frågeställning

Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka distansundervisning som särskilt stöd (härefter DESE). Projektet undersöker hinder och möjligheter med distansutbildning som särskilt stöd och om DESE kan bidra till ökad måluppfyllelse, välmående och minskad skolfrånvaro för elever.

Data och metod

Projektet bygger på en tvärvetenskaplig ansats och använder så kallade mixade metoder – en kombination av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder. Fokus ligger på att förstå hur distansundervisning som särskilt stöd (DESE) kan organiseras och fungera i praktiken för elever med särskilda behov.

Studien genomförs på flera nivåer:

• Mikronivå (elever): Här undersöks elevers måluppfyllelse och eventuella hinder och möjligheter före och efter att de fått distansundervisning som särskilt stöd. Data samlas in genom enkäter, intervjuer och dokument.
• Mesonivå (skolpersonal): Lärare, skolledare och annan personal intervjuas för att belysa deras erfarenheter av att arbeta med DESE, och för att identifiera organisatoriska hinder och möjligheter.
• Meso- och makronivå (systemnivå): Här genomförs fallstudier och en systematisk litteraturöversikt för att sammanfatta projektets övergripande resultat och sätta dem i en bredare kontext.

Syftet är att få en helhetsbild av hur olika nivåer – från enskilda elevers behov till skolans organisation och samhällets struktur – påverkar möjligheterna att erbjuda fungerande distansundervisning som särskilt stöd.

Forskningen är beviljad av Etikprövningsmyndigheten, Dnr 2025-00143-01.

Projektets samhällsrelevans

Många skolor har svårt att ge tillräckligt och adekvat stöd till elever med komplexa behov. Det kan leda till skolfrånvaro, psykisk ohälsa och i värsta fall att elever lämnar skolan utan fullständig utbildning. Denna utmaning finns i hela världen – och behovet av nya arbetssätt är stort.

Projektet om distansundervisning som särskilt stöd (DESE) bidrar med ny kunskap om hur skolan kan möta elevers olika behov på alternativa sätt. Studierna undersöker om distansundervisning kan minska exkludering från utbildning, stärka elevers mående och förbättra måluppfyllelse.

Kunskaperna är direkt användbar för skolpersonal, utbildningsförvaltningar, beslutsfattare och forskare. De kan ligga till grund för framtida insatser inom elevhälsa och specialpedagogik – inte minst i arbetet med att skapa mer inkluderande och förebyggande skolsystem. Under projektets gång sprids resultat kontinuerligt, i nära samverkan med skolor och huvudmän.

Medverkande forskare

Emma Leifler, universitetslektor i specialpedagogik, Göteborgs universitet (projektledare)

Linda Petersson-Bloom, universitetslektor i specialpedagogik, Högskolan Kristianstad (assisterande forskare)

Vetenskaplig rådgivare

Jordan Shurr, docent i specialpedagogik, Queen's university