Innan Christina började arbeta på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap hade hon redan en gedigen akademisk bakgrund.
– Jag har en kandidatexamen från Hälsopromotionsprogrammet med inriktning kostvetenskap och en master i folkhälsovetenskap med fokus på hälsoekonomi. Jag spenderade en stor del av min master som utbytesstudent på School of Human Movement Studies på University of Queensland, Australien. Parallellt med detta och efter min master tog jag även en kandidatexamen i psykologi, med fokus på hälsopsykologi.
Forskarbanan tog fart med en doktorandutbildning på Sahlgrenska akademin, där hon fokuserade på registerstudier kring fetma, fetmakirurgi och hjärt-kärlsjukdomar.
– Under tiden som jag doktorerade gick jag en forskarskola i registerbaserad forskning vid Karolinska Institutet (KI) samt undervisade i olika kurser på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap på nuvarande Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin.
Efter disputationen 2021 följde en post doc i registerbaserad kardiometabol sjukdom på Sahlgrenska innan Christina 2022 tillträdde sin nuvarande tjänst som universitetslektor i kostvetenskap med inriktning mot beteendevetenskap.
Från individ till miljö – ett skifte i perspektiv
Intresset för forskningsområdet har vuxit fram ur ett personligt engagemang för träning och hälsa.
– Därför sökte jag mig till Hälsopromotionsprogrammet där jag framför allt blev intresserad av beteendeförändring och behandling mot fetma. Över tid har jag blivit mer och mer övertygad om att det är lättare att ändra miljön vi lever i än att försöka hjälpa en människa i taget.
Forskning som kartlägger matmiljöns påverkan
I dag handlar forskningen om att förstå hur matmiljön påverkar våra matvanor och hälsa.
– Min forskning belyser hur matmiljön på olika sätt påverkar vår hälsa, hur vi äter samt vilka matval vi gör för att skapa interventioner för förändring.
Christina arbetar också med registerbaserad kardiovaskulär epidemiologi för att kartlägga risker för olika grupper och geografiska områden.
Målet är att göra det hälsosamma valet till det enkla valet
Hon hoppas att forskningen ska bidra till en ökad förståelse för hur mycket vi blir påverkade av maten som finns tillgänglig i vår vardag, hur vi kan göra aktivt hälsosamma val, samt att reglera vår matmiljö på ett sätt som gör att det hälsosamma valet blir det lätta valet.
– Att ständigt slippa stå inför valet mellan det hälsosamma och ohälsosamma skulle underlätta för de flesta människorna och gör beteendeförändringar mot mer hållbara och hälsosamma matval betydligt lättare än vad de är idag.
Aktuella projekt – från hälsodata till skolmiljöer
Just nu är Christina involverad i flera projekt som handlar om hur den byggda miljön och matmiljön, tillsammans med socioekonomisk status, påverkar våra matvanor, fysisk aktivitet, hälsa och risken för hjärt-kärlsjukdomar.
– Ett exempel är the Swedish CArdiometabolic Registry Project (SCARP), där vi använder registerdata för att kartlägga hur bostadsområdet och socioekonomisk status är associerat med förekomst av obesitas.
– I ett annat projekt förbereder jag för att samla in den svenska datan till en uppföljning av den internationella EPOCH studien (Environmental Profile of a Community’s Health) som är en direkt observation över olika stadsdelar gällande matmiljö, hälsorelaterad reklam och möjlighet till fysisk aktivitet.
– I ett projekt undersöker vi hur den byggda miljön, mätt med GPS data, påverkar graden av fysisk aktivitet bland deltagare i livsstilsinterventionsstudien Lifestyle Intervention with Physical Activity and Diet (LI-PAD).
– Sen fick jag och kollegor på IKI strategiska medel för att skriva en EU-ansökan kring ett projekt där vi vill möjliggöra hållbart ätande bland unga, med fokus på skola och hemmiljö.
– Ett annat projekt som jag är engagerad i just nu är en litteraturstudie kring hälsosamma miljöer för lärande med fokus på byggd miljö och matmiljö i och runt skolor.
Ingen dag är den andra lik
Arbetsdagarna är varierade och ofta intensiva.
– Det finns nog inga vanliga dagar. Det är alltid en blandad kompott av akut uppkomna saker, möten, undervisning, administration, arbete med ansökningar och lite sporadisk tid för att faktiskt arbeta med forskningsprojekt lite här och där.
Databearbetning som passion
Det mest spännande med forskningen är att få struktur på komplex data.
– Jag är lite nördig med databearbetning och gillar att grotta ner mig i nya dataset med mycket och lite rörig data. Att skapa struktur för forskning för att kunna använda den för att visualisera risker, samband och ta ram ny kunskap. Den mest spännande delen är när jag ser resultaten utkristallisera sig och får svar på frågeställningar efter flera veckors (ibland månader) databearbetning och fixande.
Utmaningar som föder nya idéer
Att få finansiering är en återkommande utmaning.
– Särskilt nu, när vi nyligen snubblade på målsnöret till en stor ansökan så känns det lite extra tung. Men den känslan försvinner ganska snabbt när nya idéer och ansökningar tar form.
Text: Helena Svensson
