Christian Jepsen: Extra hudlager kan skydda implantat vid bröstrekonstruktion
En metod där ett extra lager av patientens egen hud används för att täcka implantat vid bröstrekonstruktion har blivit vanligare, men det saknas stark evidens. Christian Jepsens avhandling visar att metoden har liknande komplikationsrisk som etablerade alternativ – och samtidigt tydliga fördelar.
CHRISTIAN JEPSEN
Disputation: 8 maj 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Immediate breast reconstruction with a dermal sling and implant: Clinical studies on optimization and outcomes
Ämnesområde: Plastikkirurgi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Bröstrekonstruktion i samband med mastektomi (borttagning av hela bröstet) innebär särskilda utmaningar, särskilt hos kvinnor med stora eller hängande bröst. Då behöver hudöverskott minskas, bröstvårtan flyttas och blodcirkulationen i vävnaden är ofta mer sårbar.
– Det ökar risken för sårkomplikationer och att implantatet exponeras, säger Christian Jepsen, specialistläkare i plastikkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Dermal slinga som skydd
En metod som blivit vanligare är så kallad dermal slinga, där en del av patientens egen hud används som ett extra skyddande lager över implantatet.
– Tekniken har använts kliniskt i flera år, men det har saknats stark vetenskaplig evidens.
Avhandlingen utvärderar både den etablerade tekniken för dermal slinga och en modifierad variant som utvecklats på kliniken. De jämförs med andra rekonstruktionsmetoder i en större studie.
Liknande risk – tydliga fördelar
Christian Jepsens forskning visar att dermal sling-tekniken har en komplikationsprofil som motsvarar andra implantatbaserade metoder.
– Samtidigt ser vi tydliga fördelar, särskilt när det gäller att bevara och flytta bröstvårta och vårtgård. Resultaten visar dessutom ett minskat behov av ytterligare operationer, säger Christian Jepsen.
Avhandlingen innehåller också de första skandinaviska normvärdena för BREAST-Q, ett patientrapporterat frågeformulär som mäter livskvalitet och nöjdhet efter bröstkirurgi. Svenska kvinnor rapporterar en genomsnittlig bröstnöjdhet på 57 av 100 poäng.
– Det ger en viktig referensram för hur vi tolkar patientrapporterade resultat efter rekonstruktion.
Från problem till förbättringar
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Arbetet med projektet har varit både lärorikt och utvecklande. Vår systematiska översikt gav en djup förståelse för tidigare studiers brister och vanliga metodproblem. Den kunskapen kunde vi använda direkt för att förbättra vår egen studie, säger Christian Jepsen, och fortsätter:
– Under datainsamlingen identifierade vi flera praktiska utmaningar som krävde anpassningar, till exempel behovet av att förbättra svarsfrekvensen genom påminnelser. Arbetet blev därför en process där vi successivt fick justera och förbättra upplägget.
Text: Jakob Lundberg