Att hantera policykonflikter och begreppslig oklarhet vid återgång till arbete
Kort beskrivning
Projektet utforskar hur strukturer, policy, begrepp och praktik inom Försäkringskassan påverkar i) återgång i arbete bland sjukskrivna med vanliga psykiatriska tillstånd och ii) samarbete med hälso- och sjukvården och arbetsgivare. Arbetsförmåga är ett centralt begrepp då det ligger till grund för beslut om sjukskrivning. Det är ett begrepp som kan uppfattas och tillämpas olika hos aktörer involverade i återgång i arbete. Vi intresserar oss också för normer och värderingar i praktik och beslut. Vi planerar att undersöka samband mellan förändringar i policy och regler och tid till återgång i arbete. Projektet ingår i arbetspaket 5 (WP5) vid Centrum för återgång i arbete - tvärvetenskaplig primärvårdsnära forskning vid Göteborgs universitet - UGot ReWork. Projektet drivs av forskare inom socialmedicin, sociologi och statsvetenskap.
Bakgrund
En central del av rätten till sjukpenning är att bedöma den försäkrades arbetsförmåga i relation till personens hälsa. Det används inom hälso- och sjukvården och Försäkringskassan och vid rättsliga bedömningar av överklaganden. Vid vissa hälsotillstånd är det svårare att bedöma hur arbetsförmågan påverkas av symtom och nedsatt hälsa. Inte minst gäller detta vid vanliga psykiatriska tillstånd som mild till måttlig depression, akuta och mer långvariga reaktioner på stress och ångesttillstånd. Inom WP5 har vi därför valt att fokusera på hur forskning, svenska myndigheter och intresseorganisationer samt personal inom hälso- och sjukvård samt Försäkringskassan beskriver och använder begreppet arbetsförmåga.
Vi utgår från det vi uppfattar som en form av begreppsförvirring där olika aktörer har olika förståelser. Detta försvårar samverkan och kan påverka återgång i arbete vid sjukskrivning. Annat som kan påverka samverkan och utfall av återgång i arbete är strukturer hos olika aktörer, regelverk, policy men också normer och värderingar.
Syfte
Att utforska strukturella faktorer, policyer, koncept, institutionell praxis och underliggande normer och värderingar i samverkan och interna processer i relation till återgång i arbete samt att undersöka om tid till återgång i arbete vid sjukskrivning varierar före och efter förändringar i Försäkringskassans regler och policy.
Frågeställningar
- Utforska (in)konsekvenser i definitionen och tolkningen av nyckelbegrepp såsom arbetsförmåga i policydokument för återgång i arbete mellan och inom intressenter.
- Utforska hur policy tolkas och omsätts i praktiken bland tjänstemän inom Försäkringskassan och hur detta filtreras genom institutionella förståelser och arbetsmetoder.
- Genomföra en litteraturöversikt med fokus på hur forskare definierar arbetsförmåga i internationella, vetenskapliga publikationer.
- Bedöma tid till återgång i arbete efter sjukskrivning med psykiatriska diagnoser i relation till förändringar i socialförsäkringsreglerna mellan 2000 och 2025.
Studiedesign och metoder:
Vi kommer att använda kvantitativa och kvalitativa metoder:
- En kritisk analys av policydokument publicerade av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges regioner och Försäkringskassan mellan 2000 och 2025 för att utforska hur nyckelbegrepp (t.ex. arbetsförmåga och yrkesinriktad rehabilitering) konstrueras och förstås (t.ex. explicita eller implicita underlag).
- Etnografiska metoder inklusive forskarmedverkan inom relevanta aktörer för att observera och analysera hur yrkesverksamma arbetar och interagerar inom och mellan sina organisatoriska och institutionella sammanhang, och fånga upp erfarenheter och verkliga utmaningar med användningen av policyer för återgång i arbete som eventuellt avviker från formella policyer.
- Epidemiologiska, kvantitativa metoder kommer att användas baserat på registerdata från LISA och MiDAS, inklusive tid till återhämtning vid sjukdomsfall med kronisk inflammation eller muskel- och skelettsjukdom från 2020 till 2025. Analyserna kommer att stratifieras utifrån ålder, kön, inkomstgrupper och certifieringsdiagnoser.
Mål
Våra mål är:
- att resultaten från studierna i WP5 ska bidra till att underlätta kommunikationen mellan olika aktörer.
- att processer blir mer transparenta och beslut därmed lättare att förstå för sjukskrivna.
- att öka förståelsen av samspel mellan formella strukturer, regler och policy samt de mer informella som normer och värderingar.
- att bidra med resultat kring utfall av olika regeländringar i form av tid till återgång i arbete.