21st Interdisciplinary Conference on Intangibles, Sustainability, and Value Creation
21st Interdisciplinary Conference on Intangibles, Sustainability, and Value Creation
Samhälle & ekonomi
Den 21:a tvärvetenskapliga konferensen om immateriella tillgångar, hållbarhet och värdeskapande vill uppmuntra till breda diskussioner om hur dessa frågor redovisas, hanteras och styrs i ett snabbt föränderligt samhälle och regelverk.
Konferens
Datum
17 sept 2026 - 18 sept 2026
Plats
Vasagatan 1, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Prof. Laura Girella, University of Modena & Reggio Emilia; Technical Specialist, Integrated Reporting; and Academic Liaison, International Sustainability Standards Board (ISSB)
Pernilla Lundqvist, Reporting Specialist, EY and FAR (Swedish accounting profession)
Prof. Matti Skoog, Åbo Akademi University, Turku (Finland)
Bra att veta
Information om registrering och konferensavgift publiceras inom kort.
Med över två decenniers forskning och diskussioner i ryggen riktar 2026 års upplaga fokus från visioner och expansion till genomförande, omprövning och olika perspektiv. Regelverk som CSRD, ESRS, ISSB och nya krav på due diligence väntas öka transparensen och ansvarsutkrävandet, men innebär också nya praktiska utmaningar för organisationer – frågor som ännu inte är fullt ut förstådda. Samtidigt riktas ett växande intresse mot de vetenskapliga och epistemiska grunderna för hållbarhetsstyrning.
En central ambition med konferensen är att stärka länken mellan akademisk forskning och organisatorisk praktik, särskilt i fråga om hur immateriella tillgångar, miljökunskap och hållbarhetskrav översätts till rapporterings- och upplysningspraxis, ledningsåtgärder, management control-system, styrningsarrangemang och beslutsprocesser.
Vi välkomnar teoretiska, empiriska och tvärvetenskapliga bidrag från redovisning, management, styrning, hållbarhet och närliggande områden. Exempel på teman är:
Miljövetenskap, ekologisk kunskap och hållbarhetsstyrning
Grunder och översättningar av miljömässig komplexitet till organisatorisk och regulatorisk praxis, inklusive påverkningsväsentlighet;
Miljömätning, biodiversitetsmått och ekosystembedömning, inklusive utmaningar kring kommensurering och jämförbarhet;
Vetenskaplig osäkerhet, databegränsningar och evidenskvalitet i hållbarhetsrapportering, due diligence och beslutsfattande;
Konsekvenser för styrning och ledningskontroll av påverkan, risker och osäkerheter kopplade till biologisk mångfald, klimat och ekosystem;
Miljökunskapens, datainfrastrukturernas och tvärvetenskaplig expertis roll i hållbarhetsstyrning och organisatoriskt beslutsfattande.
Rapportering, reglering och ansvar
Hur diskussionen om immateriella tillgångar och hållbarhetsrapportering har utvecklats – vad består, vad förändras och vilka spänningar finns kvar
Från NFRD till CSRD och vidare: utmaningar i genomförandet och förändringar i regelverken
Dubbel väsentlighet i praktiken: hur det tolkas och används
Standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS, ISSB, GRI): jämförbarhet och trovärdighet
Granskning och kontroll av hållbarhetsinformation
ESG-rapportering och balansen mellan nytta, legitimitet och risk för greenwashing
Due diligence, värdekedjor och organisationsgränser
Krav på hållbarhetsgranskning i företag och vad de innebär i praktiken
Hur hållbarhetsrisker hanteras i globala värdekedjor
Tillgång till data, spårbarhet och styrning utanför den egna organisationen
Relationer till leverantörer och ansvar i utvidgade värdenätverk
Styrning, kontroll och redovisning
Hållbarhetsregler som en fråga om styrning – inte bara rapportering
Hur ekonomistyrning kan omsätta hållbarhetskrav i praktiken
Mål, nyckeltal och incitament kopplade till hållbarhet och immateriella värden
Hur risker kopplade till hållbarhet och värdekedjor förstås och hanteras
Spänningar mellan kortsiktig lönsamhet och långsiktiga hållbarhetsmål
Digitala system, data och AI i uppföljning och styrning av hållbarhet
Styrning, kontext och ett nordiskt perspektiv
Hur data och ansvar kring hållbarhet organiseras och styrs
Hållbara investeringar och finansiella styrformer
Nordiska och jämförande perspektiv på hållbarhet och värdeskapande
Offentlig sektor, hybrida organisationer och statliga bolag i omställningen
Studier som belyser hur kontext påverkar hållbarhetslösningar
Konferensen uppmuntrar särskilt tvärvetenskaplig och praktiknära forskning – till exempel kvalitativa, longitudinella och samverkansinriktade studier – som bidrar till en bättre förståelse för hur hållbarhet och immateriella tillgångar faktiskt hanteras och styrs i dagens organisationer.