Image
Fiskenät plockas upp ur havet av fiskare
Det kustnära yrkesfisket i Sverige har minskat sedan EU-inträdet, men det är inte medlemskapets fel, säger Håkan Eggert, som nyligen publicerade en rapport om EU-medlemskapets påverkan på yrkesfisket.
Photo: Trygve Finkelsen
Breadcrumb

Svenska yrkesfiskare har tjänat på EU-medlemskapet

Published

Hallå där, Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, som tillsammans med juridikprofessorn David Langlet har skrivit rapporten ”Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020”. Hur har EU-inträdet påverkat den svenska fiskepolitiken?

Image
Porträttbild av Håkan Eggert, forskare i nationalekonomi
Håkan Eggert
Photo: Katarina Renström

– En allmän trend är ett ökande intresse för miljö och hållbarhet. I jämförelse med tiden före medlemskapet är det mindre fokus på näringen idag och mer på miljö och hållbarhet. Kontroll och övervakning har utvecklats, och det har införts förbud mot utkast av fisk som är under minimimått.

Hur har Sverige påverkat EU:s fiskeripolitik?

– Det är oklart om Sverige påverkat EU. Det vi kan se är att många beslut har legat i linje med svensk inriktning, som att tillämpa försiktighetsprincipen, att gå i riktning mot en ekosystemansats och att bestånden ska vara så stora att de är i närheten av att ge en maximal hållbar avkastning. Samtidigt som många fina ord har skrivits har EU misslyckats med förvaltningen av torsken i Östersjön. Där finns ju en potential för samarbete, som hittills inte realiserats.

Har svenska yrkesfiskare tjänat eller förlorat på medlemskapet?

– Svenskt fiske efter stimfisk som sill och liknande, det som kallas det pelagiska fisket, har fått tillgång till den inre marknaden och har expanderat med aktivitet i Danmark, Tyskland, Finland och Litauen. EU har också mer pengar i fonder, som fisket kan söka stöd från. Samtidigt har det kustnära fisket fortsatt tappat mark. Östersjötorskens nedgång har förstärkt detta och antalet yrkesfiskare har minskat sedan EU-inträdet, men det är inte medlemskapets fel. Sammantaget har svenska yrkesfiskare tjänat på EU.

Fisket har begränsad ekonomisk betydelse – varför är det ändå en så brännande politisk fråga?

– Vår gissning är att det är ett så fullständigt harmoniserat område och att det delvis handlar om att på ett väldigt konkret sätt fördela en begränsad resurs mellan medlemsstaterna. Både jordbruk och fiske rör vår mat och är en del av vårt kulturarv. Samtidigt har vår kunskap och intresset för havet ökat. Det blir alltså ökat intresse för fiske och hur länderna ska dela det sinsemellan, som drivs både av en viss nationalism men också av oro och engagemang för en hållbar utveckling.

Hur ser framtiden ut för yrkesfisket i Sverige?

– Antalet fiskare kommer sannolikt inte att öka. Förhoppningsvis kan räk-, havskräfte- och det pelagiska fisket fortsätta som de senaste åren. Om förvaltningen av torsk i Östersjön lyckas med en återuppbyggnad, så finns i alla fall en liten möjlighet till att nedgången i kustnära småskaligt fiske bromsas något.

Mer information

Rapporten Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020 är skriven av Handelshögskolans Håkan Eggert och David Langlet på uppdrag SIEPS, Svenska institutet för Europapolitiska studier.