Hedersdoktorer

Den välrenommerade forskaren i datavetenskap Ricardo Baeza-Yates har utsett till hedersdoktor vid fakulteten för naturvetenskap och teknik. Baeza-Yates är en ledande forskare inom AI och informationsinhämtning på Internet.

Grattis till hedersdoktorstiteln, hur känns det? 

– Det var en total överraskning, jag visste inte att jag hade blivit föreslagen. Eftersom det dessutom är min första hedersdoktorstitel känns det lite overkligt. Jag är dock mycket glad och ser fram emot att ta emot utmärkelsen i oktober.

Vad är det som gör ditt forskningsområde så intressant?

– AI förändrar vår värld på så många sätt och så snabbt att det är en verklig utmaning att titta på hur man kan bygga AI-system som ägs och förvaltas på ett ansvarsfullt sätt av dess skapare. Det här är ett tvärvetenskapligt arbete mellan datavetenskap, etik, juridik, design, sociologi och psykologi, vilket gör det ännu mer utmanande. Det är ett område som fokuserar på att skapa ett bättre samhälle och är den perfekta kombinationen av en svår forskningsutmaning med praktiska fördelar.

I din senaste forskning undersöker du hur man kan genomföra en ansvarsfull användning av AI. Varför är det så viktigt? 

– Ansvarsfull AI (RAI) kan bara lyckas om vi förstår hur AI-principerna ska omsättas i praktiken. Det innebär hur man gör korrekta risk- och konsekvensbedömningar, hur man inrättar RAI-styrning, hur man utformar, utvecklar, utvärderar, driftsätter och underhåller ett AI-system ochkanske det viktigaste av allt; hur man utbildar alla inblandade.

Vilka har varit höjdpunkterna i ditt samarbete med Göteborgs universitet?

– Jag har besöktinstitutionen för datavetenskap och tekniknågra gånger och hållit föredrag.Förra året blev jag affilierad professor. För närvarande förbereder vi en ansökan för den skandinaviska utlysningen om ansvarsfull användning av AI tillsammans med professorerna Dubhashi och Schneider.

Det här året verkar ha en speciell svensk anknytning eftersom jag också erhålllit en gästprofessur finansierad av Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program vid KTH. Därför kommer jag att besöka Sverige i sex månader under de kommande två åren och då kommer jag också att vara i Göteborg oftare.

Webbsida för Ricardo Baeza-Yates

Promotionshögtiden äger rum den 17 oktober 2025.

Terry Regier, professor i lingvistik och kognitionsvetenskap vid University of California, Berkeley, USA, har utsetts till hedersdoktor vid IT-fakulteten för 2023.

Professor Devdatt Dubhashi vid Institutionen för data- och informationsteknik är värd för Terry Regier under hans tid som hedersdoktor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet.

Bild

Sammanfattning av nomineringstexten för utnämningen (eng)

"Terry Regier is one of the world’s leading cognitive scientists and a professor of Linguistics and Cognitive Science at the University of California, Berkeley. He is known for his research on language acquisition, categorization, and semantics, particularly on the relationship between language and thought. Regier's work involves using experimental and computational methods to understand how humans categorize objects and concepts, and how they use language to communicate these categorizations. He has published numerous articles and books, including The Human Semantic Potential: Spatial Language and Constrained Connectionism (1996).

Beginning in around 2018, his research has directly inspired and led to collaborations with researchers in the Department of Computer Science and Engineering (CSE), leading to a series of publications presented at CogSci, the Annual Meeting of the Cognitive Science Society.  The research initiated with him lies at the boundary of AI and Cognitive Science and has laid the foundations for a new research direction at CSE in neuro-symbolic AI initiated by Moa Johansson and Devdatt Dubhashi. This research has recently attracted funding from VR and WASP, with plans for collaboration and exchange visits with Terry Regier."
 

Webbsida för Professor Terry Regier

Moshe Y. Vardi, sedan 1993 professor vid Rice University i Texas, är utsedd till hedersdoktor vid IT-fakulteten för 2020.

Tre frågor till professor Moshe Vardi som 2023 äntligen fick hålla sin föreläsning som hedersdoktor vid IT-fakulteten för 2020:

Vilka är dina intryck från din tid med 
Institutionen för data- och informationsteknik?

– Jag tyckte det var roligt att få lära känna en institution fylld av energi. Jag hade intressanta samtal med institutionsledningen om hur man bygger akademisk excellens och jag uppskattade att få inblick i forskarnas och doktorandernas olika forskningsinriktningar. Det kan mycket väl leda till nya samarbeten.

–  Det var också riktigt roligt att träffa min tidigare student, Nir Piterman, som nu har en blomstrande tillvaro som professor.

Ämnet för ditt föredrag som hedersdoktor var 
teknologi och demokrati?

– Ja, jag valde att prata om den negativa inverkan som teknik kan ha på demokratin. Under många år fokuserade datavetare som jag enbart på de rent tekniska aspekterna av datavetenskap och lämnade diskussionen om samhällelig påverkan av informationsteknologi till andra discipliner. Under det senaste decenniet har jag kommit fram till att det inte är moraliskt försvarbart. Teknologer måste acceptera att teknik har både positiva och negativa konsekvenser. Jag anser att vi måste ta vårt sociala ansvar.

Vad betydde det för dig att bli utsedd till 
hedersdoktor?

– Vetenskap är en social aktivitet. Forskare vill förändra världen genom att påverka forskarsamhällets sätt att tänka. Att tilldelas titeln hedersdoktor är en stark signal från vetenskapssamfundet till en forskare: "Ja, det du har åstadkommit är betydelsefullt."

Sammanfattning av motivering för utnämningen:

Professor Moshe Vardi har gjort betydande insatser för användningen av logik inom datavetenskap, i synnerhet när det gäller den logiska teorin för databaser, resonemang om kunskap, den automatiskt teoretiska metoden för programverifiering och ändlig modellteori.

Professor Vardis bidrag har resulterat i flera utmärkelser och han är medlem i US National Academy of Sciences and of Engineering och European Academy of Sciences. Han är en produktiv författare med ett mycket stort antal vetenskapliga artiklar, i vilka han har samarbetat med över 300 medförfattare.

Utöver det vetenskapliga bidraget är betydelsen av Professor Vardis praktiska arbete inom datavetenskapen av samma magnitud. Han har under tio år varit redaktör för tidskriften Communications of the ACM och har ansvarat för en stor återupplivning av denna. Vardi har bland mycket annat också varit aktiv i datavetenskapens popularisering och bidragit starkt i debatter relaterade till de effekter Artificial Intelligence har på samhälle och ekonomi och framtiden för vårt område.

Denna unika kombination av bidrag till det vetenskapliga samhället främjar hela området datavetenskap och gör honom till en mycket värdig hedersdoktor.

Professor Vardis anknytning till Göteborgs universitet är främst genom hans mångåriga samarbete med Dr Nir Piterman på Institutionen för data- och informationsteknik. De har bland annat samarbetat forskningsmässigt när det gäller tillämpningar av temporär logik för verifiering och reaktiv syntes, automata teori, samt tillämpningar av logik och verifiering på biologisk modellering.
 

Webbsida för Moshe Y. Vardi

Jane Cleland-Huang, professor i Software Engineering vid University of Notre Dame du Lac, Indiana, USA, promoverades 19 oktober 2018 till hedersdoktor vid IT-fakulteten. Janes forskning fokuserar på säkerhetskritiska system och spårbarhet. 

Hur skulle du beskriva din nuvarande forskning?

– Säkerhetskritiska system är mjukvara som om den inte fungerar kan leda till att personer skadas eller till stora finansiella förluster. Till exempel mjukvara i självkörande fordon eller bromssystem. Spårbarhet innebär att kraven som ställs på ett system kan följas genom hela utvecklingen av systemet. I säkerhetskritiska system tillkommer ytterligare en dimension, riskanalys. Vi kan alltså titta på en specifik risk och se hur den hanteras i utformningen av systemet, i källkoden och vilka olika bevis i form av testfall eller simuleringar som finns för att visa att den är säker.

– Själv arbetar jag främst med obemannade flygfarkoster, så kallade drönare. Det första man gör är att metodiskt identifiera specifika risker. När det gäller drönare är en risk att informationen om var den befinner sig är felaktig. Om drönaren tar fel på var den är och åker iväg åt fel håll, finns det risk för att den kan skada personer eller egendom. I det fallet undersöker man systemet och ser vilka tänkbara orsaker som kan ligga bakom en felaktig position och så försöker man hantera risken. I det här fallet används alltid två separata metoder för att bestämma drönarens plats. 

– Det finns flera sätt att arbeta med spårbarhet. Vanligtvis skapar man spårningslänkar manuellt, men det är krångligt och när systemet vidareutvecklas och nya funktioner läggs till måste man underhålla och utveckla spårningslänkarna. I vår forskning har vi istället testat att använda maskininlärning och deep learning-metoder för att automatiskt skapa och underhålla spårningslänkar. Visionen är att vi automatiskt kan upptäcka och generera länkar, vilket skulle göra att det här mödosamma momentet i mjukvaruutveckling på sikt kommer att försvinna.

Vad ser du i framtiden inom ditt forskningsområde? 

– När man arbetar med säkerhetskritiska system måste man skapa något som kallas för safety argument. Det förklarar varför systemet är säkert att använda och visar att man tagit hänsyn till och hanterat riskerna i alla steg. För att kunna göra det måste du ha spårbarhet genom hela systemet. Vi tittar på vilka verktyg som kan hjälpa till med det.

– Det vi är särskilt intresserade av är hur verktyg kan stötta när mjukvaran stegvis utvecklas. Traditionellt bygger man mjukvaran efter att man fått alla krav. Det är då man skriver koden och som sista steg försäkrar man sig om att mjukvaran är säker och får den certifierad eller godkänd. Men det här är ett gammalt sätt att arbeta som kväver innovation, eftersom det är väldigt kostsamt att omcertifiera om du vidareutvecklar mjukvaran. Så det vi vill göra är att skapa verktyg som med hjälp av AI kan jämföra version ett och version två och förstå vad som ändrats och hur det påverkar säkerheten.

Motivering för utnämningen: 

Professor Jane Cleland-Huang är en mycket framstående forskare inom området requirements engineering, säkerhetskritiska system och spårbarhet. Professor Cleland-Huang har arbetat med ett stort antal av forskarna inom avdelningen för Software Engineering i Göteborg, bland annat Dr Jan-Philipp Steghöfer, Dr Richard Berntsson-Svensson, Dr Eric Knauss och doktoranden Salome Maro.

"Jane Cleland Huang holds a PhD in Computer Science from the University of Illinois at Chicago. Prior to her involvement in academia, Dr. Cleland-Huang worked in industry as a developer. She is currently director of the Software and Requirements Engineering Research Lab and serves as North American Director of the Center of Excellence for Software Traceability."
 

Webbsida för professor Jane Cleland-Huang

Fieldsmedaljören professor Vladimir Voevodsky utses till 2016 års hedersdoktor vid IT-fakulteten för sin excellens inom området matematiska bevis, där han har ett nära samarbete med forskare i Göteborg.

Bild

Motivering för utnämningen:

Professor Vladimir Voevodsky vid Institute for Advanced Study i Princeton är en världsledande rysk matematiker som arbetar inom algebraisk geometri och algebraisk topologi. År 2002 fick han Fieldsmedaljen, matematikens Nobelpris, för flera banbrytande resultat.

Under det sista årtiondet har han intresserat sig för datorkontroll av matematiska bevis. För detta ändamål har han använt sig av ”bevisassistenter” av den typ som utvecklats vid Institutionen för data- och informationsteknik på Göteborgs universitet. Bevisassistenterna utgörs av datorprogram som hjälper matematikern att bygga upp korrekta bevis.

Voevodsky upptäckte också ett intressant samband mellan homotopiteori, ett av hans egna specialområden inom matematiken, och den typteori som bevisassistenterna bygger på. Upptäckten av sambandet har lett till förbättringar både av typteorin i sig och möjligheten att utföra kontroll av matematiska bevis. Voevodsky har under de senaste åren samarbetat med forskare från Göteborg för att vidareutveckla de samband han upptäckt.

Kurt Mehlhorn, grundare av Max-Planck-Institute für Informatik i Saarbrücken, har utsetts till hedersdoktor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet. Kurt Mehlhorn har betytt mycket för området teoretisk datavetenskap och har lämnat stora bidrag inom bland annat datastrukturer och beräkningsgeometri. Han har också haft en mångårig tät kontakt med forskare och doktorander vid institutionen för data- och informationsteknik i Göteborg.

Bild

Motivering för utnämningen (eng)

Kurt Mehlhorn is a German theoretical computer scientist. He is the director of Max-Planck-Institute für Informatik in Saarbrücken, the foremost research institute in computer science in Germany. He has also served as the vice president of Max-Planck-Society from 2002 to 2008.

Kurt Mehlhorn has made fundamental contributions to many areas of theoretical computer science, including data structures, computational geometry, geometric computing, computer algebra, parallel computing, VLSI_design, complexity theory, combinatorial optimization, and graph algorithms. Besides theory, he co-developed LEDA, the library of efficient data types and algorithms, which is widely used in academia and industry. He has over 250 publications, 16000 citations and an H-index of 60.

No less impressive is his dedication to education and his service to research community. His series of textbooks "Data Structures and Algorithms" (Springer-Verlag 1984) were a standard reference in courses around the world. A large number of his Ph.D. students and Post-docs have become prominent scientists in many universities around the world. He founded the Max-Planck-Institute für Informatik and was one of the founders of the prestigious research center of Dagstuhl. He initiated ESA, the primary conference in the area of algorithm design, and has served many times as the PC-chair of several important theoretical conferences. His contribution to science is widely recognized. The long list of prizes, honors, and titles, as shown on his CV, demonstrate his stature and influence. The two especially important awards that he has won are EATCS award, and Gottfried Wilhelm Leibniz prize. The former is annually given to a distinguished theoretical computer scientist while the latter is the highest honor in science in Germany.

Kurt Mehlhorn has a long-standing association to the Department of Computer Science and Engineering in Gothenburg through several generations of postdocs in his group, with whom he has had active research collaboration and publications.

Personlig webbsida, Kurt Melhorn

Christine Paulin-Mohring, professor vid University of Paris-Sud, utsågs till IT-fakultetsns första hedersdoktor vid Göteborgs universitet.

Professor Christine Paulin-Mohring promoverades till hedersdoktor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet, 21 oktober 2011. Utnämningen baseras på Christine Paulin-Mohrings viktiga teoretiska och praktiska bidrag inom programmmeringslogiken.

Christine Paulin-Mohring doktorerade år 1989 vid Paris 7. Christine är sedan 1997 professor vid Paris Sud och har lämnat mycket viktiga teoretiska och praktiska bidrag till programmeringslogiken. Under tio år ledde hon arbetet med beviseditorn Coq, som numer anses vara ledande på området. En beviseditor är ett redigeringsprogram som används av till exempel matematiker för att bevisa egenskaper hos program och andra matematiska objekt. Datorn kontrollerar korrektheten hos de beräkningar och bevis som matematiker föreslår som lösningar. Coq har bland annat använts för att bevisa en lösning av det berömda fyrfärgsteoremet, ett matematiskt problem som formulerades redan år 1852. Tidigare fanns endast en omdiskuterad lösning som bland annat byggde på ett overifierat datorprogram.

På senare tid har Christine Pauline-Mohring arbetat mer tillämpat, då hon och hennes forskargrupp har utvecklat verktygen Krakatoa för verifiering i Javaprogram och Jessie som hanterar C-program. Med hjälp av verktygen har forskargruppen kunnat studera och verifiera kritiska algoritmer inom telekommunikation och smartcards.

Den 21 oktober, dagen efter promoveringen, arrangerade värdinstitutionen Data- och informationsteknik en välbesökt workshop med internationella forskare inom Christine Paulin-Mohrings område. Föredragshållare förutom Christine Paulin-Mohring själv, var bland andra Gérard Huet och Gilles Barthe – tidigare hedersdoktorer på Chalmerssidan vid institutionen, samt Peter Dybjer och Thierry Coquand vid institutionen för data- och informationsteknik.