Läkarprogrammet

Programmet leder till läkarexamen som ger behörighet för ansökan om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. Studenterna får under utbildningen de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som legitimerad läkare och blir väl förberedda för bastjänstgöring och specialistutbildning. Vidare ger utbildningen grundläggande behörighet för utbildning på forskarnivå.

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Matematik D eller Biologi nivå 2, Fysik nivå 2, Kemi nivå 2, Matematik fortsättning nivå 2.
Övriga förkunskapskrav finns dokumenterade i respektive kursplan.

Utbildningen leder till Läkarexamen (Degree of Master of Science in Medicine).
Programmets kurser har huvudområde medicin.

Läkarprogrammet omfattar 360 hp indelat i tre stadier och är uppbyggt av terminskurser där undervisningen sker på grundnivå under de sex första terminerna och på avancerad nivå under termin 7 till 12. Utbildningen ges på helfart. Inslag av distans/nätbaserad undervisning kan förekomma i vissa kurser, vilket förutsätter tillgång till dator, webbkamera och uppkoppling.

Utbildningen sker i en komplett akademisk miljö med stark forskningsanknytning i samverkan med hälso- och sjukvården och det omgivande samhället. Programmet innehåller kliniska placeringar styrda utifrån lärandemål. Genom programmet löper ämnesundervisning parallellt med utbildning inom professionell utveckling, PU.

Undervisningen syftar till att främja studenternas eget ansvar för kunskapsinhämtande och ge utrymme för reflektion och kritiskt tänkande. Utbildningen bedrivs utifrån ett brett pedagogiskt anslag, med studentaktiverande lärande som grund, och med en mångfald av olika läraktiviteter såsom föreläsningar, laborationer, gruppövningar, simuleringsövningar, klinisk färdighetsträning och fördjupningsarbeten.

Upplägget och genomförandet av utbildningen säkerställer en progression i studenternas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ger både bredd och djup inom programmets olika ämnesområden. Basvetenskapliga och kliniska ämnen är integrerade i kurserna.

De kliniska delarna av läkarprogrammet genomförs i nära samverkan med sjukvården i Västra Götalandsregionen och Region Halland; kliniska placeringar inom programmet genomförs vid samtliga sjukhus inom de två regionerna samt vid vårdcentraler inom dessa regioner. Träning och bedömning av studenternas professionella aktiviteter som omfattar en väsentlig del av de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenterna ska besitta vid examen sker enligt det nationella kompetensramverket Entrustable Professional Activities både under VFU och i simulerad miljö.

Det finns möjlighet att läsa delar av utbildningen utomlands.

Studiegången är bunden, vilket innebär att kurser ska läsas i den ordning som föreskrivs i utbildningsplanen nedan.

Läkarprogrammet vid Göteborgs universitet, stadieindelning samt kursernas ordningsföljd.

Basvetenskap och klinisk introduktion

Termin 1

Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, 30 hp

Termin 2

Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 2, 30 hp

Termin 3

Basvetenskap och klinisk introduktion 1, 30 hp

Termin 4

Basvetenskap och klinisk introduktion 2, 30 hp

Klinisk teori och praktik

Termin 5

Klinisk teori och praktik 1, 30 hp

Termin 6

Klinisk teori och praktik 2, 30 hp

Termin 7

Klinisk teori och praktik 3, 30 hp

Termin 8

Klinisk teori och praktik 4, 30 hp

Termin 9

Klinisk teori och praktik 5, 30 hp

Professionell tillämpning och fördjupning

Termin 10

Examensarbete, 30 hp

Termin 11

Professionell tillämpning och fördjupning 1, 24 hp, Valbar kurs, 6 hp

Termin 12

Professionell tillämpning och fördjupning 2, 30 hp

Professionell utveckling

Ett genomgående inslag i programmet är PU som är indelat i sex områden:

• kommunikativ förmåga och självreflexion
• ledarförmåga och samarbete
• etiskt förhållningssätt
• mänskliga rättigheter och genus
• vetenskapligt förhållningssätt
• hållbar utveckling.

Undervisningen syftar till att stärka studenternas professionella mognad parallellt med utveckling av deras medicinska kompetenser. Under de första terminerna läggs en teoretisk grund och genom hela programmet finns fortlöpande undervisning med t ex temadagar. I övrigt sker lärandet i huvudsak integrerat i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Stort fokus ligger på studenternas förmåga till reflektion och ett professionellt förhållningssätt.

Termin 1
Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, 30 hp

Kursen innehåller en introduktion till högskolestudier samt de basvetenskapliga ämnena biokemi, cellbiologi, histologi och anatomi. Undervisningen ger en översikt över människokroppens uppbyggnad från molekyl till organism. Tidig yrkeskontakt sker genom VFU där träning i samarbetet mellan läkare och patient startar. VFU sker inom primärvården (1.5 hp).

Termin 2
Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 2, 30 hp

Under kursen ges undervisning i fysiologi, cellbiologi och immunologi om kroppens funktioner från cellulär nivå till organ som lägger grunden för fortsatt förståelse för uppkomsten av ohälsa och sjukdom. VFU sker inom tidig yrkeskontakt med introduktion av undervisning i ett personcentrerat arbetssätt. VFU sker inom slutenvård (1.5 hp).

Termin 3
Basvetenskap och klinisk introduktion 1, 30 hp

Undervisningen inom kursen omfattar ämnena klinisk anatomi, radiologi, utvecklingsbiologi, cellbiologi, patologi och konsultationskunskap. Den kliniska anatomin utgör grunden för fysikalisk undersökning och integreras med undervisning i praktiska statustekniker och tolkning av radiologiska bilder. VFU består av 3 hp varav 1.5 hp inom primärvård.

Termin 4
Basvetenskap och klinisk introduktion 2, 30 hp

De ingående ämnena i kursen är patologi, genetik, farmakologi och konsultationskunskap. Sjukdomsmekanismer och deras uttryck i vävnader samt sjukdomsgenetik studeras, även sjukdomars behandling med farmaka ingår i kursen. VFU omfattar 3 hp varav 1.5 hp inom primärvård.

Termin 5
Klinisk teori och praktik 1, 30 hp

Under den femte terminen ges undervisning i infektionssjukdomar, immunologi, mikrobiologi, allergologi, venereologi samt reumatologi. Undervisningen är integrerad mellan basvetenskapliga och kliniska ämnen. Fokus ligger på diagnostik och behandling av vanliga, allvarliga och akuta sjukdomstillstånd inom de kliniska ingående ämnena. VFU sker inom infektionssjukdomar, reumatologi, och klinisk mikrobiologi (6 hp) samt 1.5 hp inom primärvård.

Termin 6
Klinisk teori och praktik 2, 30 hp

Ämnen som ingår i kursen är allmän internmedicin, akutmedicin, diabetologi, endokrinologi, gastroenterologi, hepatologi, hematologi, kardiologi, lungmedicin, njurmedicin, allmänmedicin, klinisk farmakologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, samt radiologi/strålskydd. Undervisningen är fokuserad kring handläggning av vanliga, allvarliga och akuta internmedicinska tillstånd. VFU omfattar 15 hp varav 3 hp inom primärvården.

Termin 7
Klinisk teori och praktik 3, 30 hp

Kursen består av teoretiska och praktiska moment inom följande ämnesområden: kirurgi (gastrointestinal-, bröst-, endokrin-, hand-, kärl- och plastikkirurgi) inkluderande trauma samt delar av gastroenterologi och hepatologi. Vidare ingår ortopedi, urologi, anestesiologi med intensivvård, radiologi/strålskydd samt onkologi. Studenten ska inom kursens områden kunna diagnostisera och behandla vanliga, allvarliga och akuta sjukdomstillstånd. VFU omfattar 18 hp varav 3 hp inom primärvård.

Termin 8
Klinisk teori och praktik 4, 30 hp

Ämnen som ingår i kursen är klinisk neuroanatomi, psykiatri, neurologi, öron-näsa- halssjukdomar samt oftalmologi. Inom kursens områden ska studenten kunna diagnostisera och behandla vanliga, allvarliga och akuta sjukdomstillstånd. Kursen innehåller också träning i att leda och samordna medicinskt omhändertagande i ett interprofessionellt team i simulerad miljö. VFU omfattar 15 hp.

Termin 9
Klinisk teori och praktik 5, 30 hp

I kursen ingår ämnena barnmedicin (barnallergologi, barnkardiologi, barngastroenterologi, barnimmunologi och reumatologi, barnendokrinologi och diabetes, barnnefrologi, barnonkologi, barnneurologi och habilitering samt neonatologi), barnkirurgi, barnortopedi, barn- och ungdomspsykiatri, gynekologi, obstetrik, reproduktionsmedicin, klinisk genetik samt dermatologi. Studenterna ska inom kursens områden kunna diagnostisera och handlägga vanliga, allvarliga och akuta sjukdomstillstånd samt redogöra för barns psykomotoriska utveckling. Kursen ger kunskap om omvärldens olika sjukvårdsystem och om det globala hälsoläget. Lärandemål ingår i kursen gällande hälsodeterminanter och deras betydelse för individens och befolkningens hälsoläge. VFU omfattar 18 hp.

Termin 10
Examensarbete, 30 hp

Kursen ska ge fördjupad förståelse för forskningsprocesser och ett vetenskapligt förhållningssätt genom att studenten utför ett självständigt vetenskapligt arbete inom en medicinsk relevant frågeställning. Arbetet kan vara experimentellt, epidemiologiskt, kliniskt eller bestå av en analytisk systematisk litteraturöversikt.

Termin 11
Professionell tillämpning och fördjupning 1, 24 hp

Kursen omfattar samhällsmedicin, geriatrik och radiologi samt klinisk praktik. Samhällsmedicin omfattar ämnena allmänmedicin, socialmedicin, arbets- och miljömedicin, samt rättsmedicin.

Inom kursens kliniska områden ska studenten kunna diagnostisera och behandla vanliga, allvarliga och akuta sjukdomstillstånd. Klinisk praktik sker dels inom en internmedicinsk och dels en kirurgisk specialitet. Inom geriatriken är fokus på ett strukturerat teambaserat omhändertagande. PU är integrerad i den kliniska praktiken där studenterna får träna på och reflektera över sina professionella kompetenser. Kursen innehåller också teoretisk utbildning som förberedelse för momentet förbättringsarbete placerat på termin 12. VFU omfattar 18 hp.

Valbar kurs, 6 hp
Kurs i ämnesfördjupning ger en breddad och fördjupad kunskap inom ämne med anknytning till det medicinska fältet.

Termin 12
Professionell tillämpning och fördjupning 2, 30 hp

Kursen innehåller allmänmedicin, akutsjukvård, geriatrik, fördjupad utbildning inom radiologi samt klinisk praktik. Lärandemålen fokuserar på vanliga, allvarliga och akuta sjukdomstillstånd och studenterna tränar på att utföra för läkare centrala professionella aktiviteter genom att handlägga patienter och fatta medicinska beslut. Under kursen genomför studenten ett förbättringsarbete. Under terminen har studenterna VFU omfattande 28 hp varav 10.5 hp inom primärvård; kursen innehåller även en VFU-period motsvarande 4 veckor (6 hp) där studenten väljer en klinisk specialitet att fördjupa sig i. Studenten får här djupare kliniska kunskaper och färdigheter samt får öva generiska kompetenser genom att arbeta med att handlägga patienter.

Generella mål för läkarexamen

Enligt Högskoleförordningen (se SFS 1993:100, bilaga 2, examensordningen):
För läkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att få behörighet som läkare.

För läkarexamen ska studenten således

Kunskap och förståelse

• visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området,
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen,
• visa kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom området och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar,
• visa kunskap om etiska principer och deras tillämpning inom hälso- och sjukvården samt inom forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa kunskap om, och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för individer och olika grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
• visa kunskap om hälso- och sjukvårdssystem i Sverige, inbegripet deras organisation och styrning, och kännedom om sådana system i andra länder samt visa förståelse för strategier för likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård,
• visa kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och prioriteringar i hälso- och sjukvården samt om metoder för att utvärdera medicinsk verksamhet, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

• visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande av patienter och deras närstående med respekt för patienternas och deras närståendes integritet, behov, kunskaper och erfarenheter,
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och värdera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd,
• visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden ur patofysiologiskt och psykosocialt samt andra relevanta perspektiv och i samverkan med patienten handlägga dessa,
• visa förmåga att initiera och medverka i hälsoinriktat och sjukdomsförebyggande arbete för enskilda och grupper samt att redogöra för hur sådant arbete bedrivs på samhällsnivå,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter och dokumentera dessa i enlighet med relevanta författningar,
• visa fördjupad förmåga att bidra till lärande i olika grupper och att genomföra handledande uppgifter,
• visa förmåga till ledarskap och interprofessionellt samarbete såväl inom hälso- och sjukvården som med professioner inom andra delar av samhället,
• visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
• visa förmåga att använda digitala verktyg inom såväl hälso- och sjukvården som forsknings- och utvecklingsarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga till självreflektion och empati samt till ett professionellt förhållningssätt,
• visa förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt med helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt synsätt och med särskilt beaktande av etiska principer och de mänskliga rättigheterna, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av att fortlöpande utveckla sin kompetens och att ta ansvar för detta.

Självständigt arbete (examensarbete)

För läkarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Lokala mål

• visa kännedom om begreppet hållbar utveckling ur ett hälsoperspektiv och kunna diskutera dess koppling till planetär hälsa samt visa förmåga att identifiera hur potentiella hälsosynergier kan skapas genom hållbarhetsarbete inom hälso- och sjukvården från lokal till global nivå
• visa kunskap om mänskliga rättigheter och allas rätt till bästa möjliga hälsa samt diskutera kring rättigheternas tillämpning och förverkligande inom hälso- och sjukvården från lokal till global nivå

Målen för Läkarexamen bryts ner och förtydligas i terminskursernas kursplaner. Efter genomgången utbildning, skall studenterna självständigt kunna utföra ett antal yrkesspecifika aktiviteter (Entrustable Professional Activities, EPA; se Bilaga 1), samt kunna hantera ett antal kliniska situationer (se Bilaga 2).

Studenter antagna till läkarprogrammet 330 hp (M2LÄK) har möjlighet att ansöka om att få övergå till Läkarprogrammet, 360 hp genom kursplatsansökan. Urval till kursplats på Läkarprogrammet, 360 hp görs utifrån en särskild prioriteringsordning. En övergång till Läkarprogrammet, 360 hp innebär en förlängd studietid för studenten.

Under VFU kan vissa verksamheter kräva att studenter ska kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret. Det är därför viktigt att studenterna alltid har ett giltigt utdrag som kan visas upp vid anmodan. Inom vissa verksamheter kan också ID-kontroll av studenter förekomma.

Under VFU gäller Västra Götalandsregionens och Region Hallands bestämmelser för tystnadsplikt och sekretess.

Krav gällande klädsel och hygien följer sjukvårdens direktiv.

Sahlgrenska akademin har utbytesavtal med flera utländska universitet. Som en del av internationaliseringen kan vissa kurser komma att ges på engelska.

VFU förläggs till öppen-, sluten- samt primärvård inom Västra Götalandsregionen och Region Halland. Vissa delar av VFU kan medföra rese- och boendekostnader för studenten.

Viss VFU förläggs under kvällar, nätter och helger.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VFU eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. Orsaken till att VFU avbryts på detta sätta ska dokumenteras och en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle. Student som underkänts under VFU har möjlighet till ytterligare ett (1) VFU-tillfälle inom kursen.

Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet.

Internationalisering
Sahlgrenska akademin är en aktiv partner i många internationella samarbetsavtal och verkar för en internationalisering som speglar akademins forskning. Tack vare utbytesavtal skapas också möjligheter för Sahlgrenska akademins studenter att studera utomlands. Genom internationella och väletablerade samarbetsavtal och partners ökar läkarprogrammets studenters möjligheter att vara väl förberedda på en multikulturell hälso- och sjukvård och arbetsmarknad samt få en ökad global förståelse för sin profession.

Genom kvalitetssäkrade utbyten till väl utvalda samarbetspartners får studenter nya perspektiv och en ökad förståelse för andra hälso-och sjukvårdssystem och kulturer. Läkarprogrammet i Göteborg verkar för att vara en attraktiv utbildning där studenter ges möjlighet till att få nya perspektiv i en internationell kontext via samarbetsavtal i Norden, Europa och i länder utanför Europa. Studenter kan via programmet åka till samarbetspartners där akademin, lärare och sjukhus i regionen ofta har varit med att etablera kontakt och avtal.

Internationella studentutbyten på programmet är främst aktuellt under de sista åren och genom de valbara kurserna men utbyten förekommer också på andra terminer. Genom olika typer av utbyten kan studenter antingen förlägga en kurs eller del av kurs utomlands alternativt fördjupa sig inom en viss specialitet under de valbara kurserna eller examensarbetet.

Genom att erbjuda engelska valbara kurser på Läkarprogrammet i Göteborg under det sista året är vi en attraktiv samarbetspartner för internationella lärosäten där utländska utbytesstudenter också integreras med svenska läkarstudenter. Detta bidrar till internationalisering på hemmaplan och ett utökat internationellt perspektiv för fler.

Kandidatarbete, 15 hp
Student som inte avser att fullfölja utbildningen till läkarexamen har möjlighet att efter de fem första terminerna ansöka om individuell studieplan för att senare ansöka om Kandidatexamen i Medicin, 15 hp. Kandidatarbetet kan inte läsas samtidigt som någon annan kurs på läkarprogrammet. Den individuella studieplanen förutsätter att samtliga provmoment på kurserna inom de fem första terminerna är godkända.

Student som följer utbildningsprogrammet i föreskriven studietakt är garanterad plats på de obligatoriska kurser som ges inom ramen för programmet under förutsättning att man uppfyller de förkunskapskrav som anges i kursplanen för respektive kurs. Begränsad platsgaranti gäller för valbara kurser och placeringar inom programmet, vilket innebär att det inte är möjligt att garantera studenten plats på förstahandsvalet av de valbara kurserna.

Bilaga 1 - Professionella aktiviteter

Efter genomgången utbildning skall läkaren kunna anförtros nedanstående nationellt överenskomna aktiviteter (Entrustable Professional Activities, EPA). Var och en av dessa innehåller definierade delkomponenter och avgränsningar.

Aktiviteterna förutsätter att studenten kan integrera teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och förhållningssätt. För att tydliggöra i vilka situationer aktiviteterna ska kunna tillämpas har programmet definierat 108 kliniska situationer (se Bilaga 2).

1. Inhämta anamnes och genomföra relevant statusundersökning
2. Prioritera arbetsdiagnos bland relevanta differentialdiagnoser
3. Upprätta en initial utredningsplan
4. Formulera en initial åtgärdsplan och genomföra behandling
5. Identifiera behov av och initiera preventiva åtgärder
6. Genomföra allmänna medicinska procedurer
7. Identifiera patienter i behov av akut vård och genomföra ett primärt omhändertagande
8. Dokumentera samt utfärda recept och intyg
9. Samarbeta inom hälso- och sjukvården och med professioner i andra delar av samhället
10. Bidra till säkerhetskultur inom vården

Bilaga 2 - Kliniska situationer

1. Aggressivitet och irritabilitet
2. Akut krisreaktion
3. Andningssvårigheter
4. Aptitlöshet
5. Avvikande diagnostiska och accidentella fynd
6. Avvikelser från barns normala utveckling
7. Barnmisshandel
8. Bedömning av funktionsvariation
9. Blod i avföring
10. Blod i urinen/proteinuri
11. Blodiga kräkningar
12. Blodiga upphostningar
13. Blodtrycksförändringar
14. Blödningsbenägenhet
15. Bränn- och köldskador
16. Buksmärta
17. Chock
18. Diarré
19. Drunkningstillbud/drunkning
20. Dödsfall
21. Elolyckor
22. Feber
23. Flytningar (kvinnor/män)
24. Frakturer
25. Främmande kropp
26. Funktionsbedömning normalt åldrande
27. Förgiftningar
28. Förvirring
29. Förändrad hudfärg
30. Förändrad vätske- och elektrolytbalans
31. Förändrade avföringsvanor
32. Förändringar i sjukdomspanorama
33. Glömska/minnesförlust
34. Halsbränna/sura uppstötningar
35. Heshet
36. Hjärtklappning/onormal hjärtrytm
37. Hjärtstillestånd
38. Hosta
39. Hudbesvär
40. Huvudvärk/ansiktsvärk
41. Hår och nagelbesvär
42. Hälsofrämjande åtgärder
43. Hörselnedsättning/öronsusningar
44. Illamående och kräkningar
45. Klåda
46. Kraftnedsättning
47. Kramper
48. Känselförändring
49. Känslighet för infektioner
50. Lukt och smakbortfall
51. Långvarig smärta/värk
52. Medvetanderubbning
53. Menstruationsproblem
54. Munhålebesvär
55. Normal förlossning/amning
56. Nästäppa/snuva
57. Ofrivilliga rörelser
58. Ont i bröstet
59. Ont i halsen
60. Ont i ryggen/nacke/skuldra
61. Ont i ögat
62. Ont i örat
63. Oro/ångest/panikångest
64. Palpabla resistenser
65. Person som motverkar vård som bedöms som nödvändig
66. Personlighetsförändring
67. Pigmentförändringar
68. Preventivmedel
69. Psykisk ohälsa
70. Psykiska effekter av trauma
71. Reproduktion/graviditet
72. Risk för våld mot annan
73. Rörelserubbningar
74. Rött öga
75. Screening
76. Sexuell olust/dysfunktion
77. Smärta vid avföring
78. Smärtande och/eller svullen led/leder
79. Språk och talrubbning
80. Stick och bett
81. Stämningslägespåverkan
82. Substansbruk och abstinens
83. Suicidrisk/suicidförsök/ och/eller självskadebeteende
84. Sveda/sår/klåda i underlivet
85. Svettningar/vallningar
86. Svimning
87. Svullen buk
88. Svullna extremiteter
89. Sväljningssvårigheter
90. Synförändring/synfenomen
91. Sår/sårskador
92. Sömnstörningar
93. Testikelsmärta/testikelsvullnad
94. Trauma (högenergi)
95. Trauma (lågenergi)
96. Trötthet
97. Tvångstankar och handlingar
98. Törst/uttorkning
99. Vaginal blödning
100. Vanföreställningar/hallucinationer
101. Vattenkastningsbesvär
102. Viktminskning
103. Våld i nära relationer
104. Våld/misshandel
105. Vård i livets slutskede
106. Yrsel/balansstörningar
107. Ätstörning
108. Övervikt/fetma