Hälsoekonomi: utgångspunkter, tillämpningsområden och metodik

Kursen ges inom ramen för Masterprogram i folkhälsovetenskap. Kursen kan även ges som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Masterprogram i folkhälsovetenskap (M2PHP)

Behörig att antas till kursen är den som har yrkesexamen/kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng inom något av områdena hälsovetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, ekonomiska vetenskaper, humaniora eller ingenjörsvetenskap samt betyg Godkänd/E i Engelska B/Engelska 6.

Kursen består av två huvudsakliga delar: (1) mikroekonomiska analyser av folkhälsopolicy, och (2) teorier och metoder som används för att analysera effektivitet och kostnadseffektivitet av interventioner, policy/regleringar inom folkhälsoområdet.

Kursens första del introducerar grundläggande koncept inom mikroekonomi och hur dessa kan tillämpas för att förstå och analysera hälsobeteende, sjukvård och folkhälsopolicy, såsom: teorier om efterfrågan och utbud och

marknadsjämvikter, produktion av sjukvård och folkhälsoprogram, finansiering av hälso- och sjukvård, negativ urval och moral hazard, samt ekonomiska analyser av läkemedelsmarknaden och innovationsfrågor. Genomgående så kommer teorier presenteras med fokus på hur de kan tillämpas för att analysera folkhälsofrågor och policys.

Den andra delen av kursen fokuserar på metoder för utvärdering av folkhälsoprogram och policys både vad gäller generell effektivitet (t.ex. effekter på visst hälsobeteende eller tillstånd) och kostnadseffektivitet. Då interventioner inom folkhälso-området ofta genomförs utan kontrollerade randomiserade studier så kommer särskild vikt att läggas

på hur och under vilka omständigheter det är möjligt att dra kausala slutsatser om effekterna av en intervention. Metoder för att beräkna kostnadseffektiviteten av program och interventioner kommer att fokusera på grundläggande hälsoekonomisk utvärderingsmetod och sätt att identifiera, mäta, och värdera kostnader, hälsoutfall och nytta, samt relationen mellan kostnader och nytta. Metoder för att analysera och förstå osäkerheten i resultat från utvärderingar kommer också att vara en viktig del. Slutligen kommer den andra delen av kursen också att innehålla teorier och olika perspektiv (ekonomiska, etiska, och fördelningspolitiska) på hur resultat från utvärderingar och kostnadseffektivitetsberäkningar kan användas som underlag för beslutsfattande och prioriteringsarbete inom såväl hälso- och sjukvården som i folkhälsoarbete i stort.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för grundläggande hälsoekonomiska teorier och visa förståelse för hur dessa kan tillämpas inom för att analysera individuellt hälsobeteende, folkhälsa och hälso- och sjukvård
• Redogöra för teorier och metoder inom utvärdering och hälsoekonomisk analys av interventioner relevanta för folkhälsa 

Färdigheter och förmåga

• Skriftligt och muntligt tillämpa mikroekonomiska koncept för att beskriva och analysera hälsoekonomiska problem relevanta för folkhälsa och sjukvårdssektorn. 
• Utföra en grundläggande hälsoekonomisk utvärdering

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Analysera och dra kritiska slutsatser av hälsoekonomisk forskning inom folkhälsovetenskap, identifiera dess styrkor och begränsningar samt tillämpbarhet inom folkhälsofrågor
• Identifiera och diskutera utmaningar och dilemman i olika sjukvårdssystem 
• Kritiskt reflektera kring relationen mellan hälsoekonomisk teori och etiska avvägningar vid utvärdering och prioriteringsarbete inom folkhälsovetenskap och policy

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, dataövningar, och presentationer samt diskussioner om gruppuppgifter.

Kursen kommer att examineras genom:

• Två individuella skriftliga salstentamina
• En gruppuppgift med muntlig och skriftlig presentation
• Två skriftliga gruppuppgifter baserade på dataövningar

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För Godkänt slutbetyg behöver studenten godkänt på samtliga examinerande moment. För Väl Godkänt slutbetyg behöver studenten uppnå kriterierna för Godkänt samt betyget Väl Godkänt på de två individuella skriftliga examen.

Kursutvärdering genomföras muntligt och skriftligt med studenten. Kursansvarig lärare är ansvarig för en kursvärdering genom att analysera kursutvärderingarna och utifrån detta ta fram eventuella förslag på förändringar av kursen. Kursvärderingen och eventuella förändringsförslag delas och diskuteras med studenterna via studentrådets programmöten samt förmedlas vidare till studenter som påbörjar nästa kurstillfälle.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.