Utrikespolitisk analys

Kursen är en fördjupningskurs i statsvetenskap på grundnivån och ges som valbar kurs inom Statsvetarprogrammet och som fristående kurs. Kursen ges även som fristående kurs för utbytesstudenter.

Godkänt i minst 60 hp samhällsvetenskapliga ämnen, eller motsvarande. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6 eller Engelska nivå 2.

Kursen ger en introduktion till hur olika länders utrikespolitik kan förklaras. Skiljer sig utrikespolitiken åt mellan skilda länder beroende på vilken storlek, geografi och politiskt system de har? Hur påverkar den internationella maktbalansen utformandet av utrikespolitiken? Vilken roll spelar politiskt ledarskap? Vad kännetecknar utrikespolitiskt beslutsfattande i kriser? Kursen diskuterar olika typer av förklaringsmodeller för beslutsfattande och teoretiska perspektiv för hur utrikespolitiken utformas och implementeras utifrån tre olika analysnivåer: individ, stat och system. Ett centralt problem som lyfts fram är hur utrikespolitisk förändring kan förklaras och förstås. Kursen utgår från staten som central aktör men behandlar också framväxten av nya icke-statliga aktörer som kan spela en viktig roll inom utrikespolitiken. Kursen har en stark förankring i aktuell utrikespolitisk forskning.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för grundläggande teorier om utrikespolitik utifrån olika analysnivåer (individ, stat,
• system).
• Beskriva och förklara utrikespolitiskt beslutsfattande och implementering utifrån olika förklaringsmodeller.
• Beskriva och förklara utrikespolitisk förändring med utgångspunkt i aktuell forskning.
• Kritiskt granska staten som central aktör i utrikespolitiken och uppkomsten av nya icke-statliga aktörer.
• Beskriva olika forskningsdesigner och forskningsmetoder som tillämpas inom utrikespolitisk analys. 

Färdigheter och förmåga

• Applicera teorier om utrikespolitik på empiriska fall.
• Kritiskt diskutera och jämföra förklaringskraften i olika utrikespolitiska teorier.
• Självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering.
• Sammanfatta och presentera egenproducerade akademiska texter på ett välformulerat och tydligt vis på engelska.
• Planera och genomföra arbeten i grupp.
• Kommunicera både muntligt och skriftligt på god engelska.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt reflektera kring förklaringskraften i olika utrikespolitiska teorier som presenteras i kurslitteraturen och på föreläsningarna.
• Kritiskt granska forskningsdesign och forskningsmetoder som används i kurslitteraturen.

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: engelska

Kursen examineras genom aktivt deltagande under seminarier, presentation vid seminarium, skriftliga PM och en essäinlämning.

Komplettering av examinerad studentpresentation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.

Student som inte kunnat närvara vid det obligatoriska momentet kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges i kursguiden. Studenter är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För ett godkänt betyg (G) ska studentens arbeten uppvisa en förmåga att koppla teoretiska analyser till empiriska fall, en självständig analytisk förmåga och att de skriftliga uppgifterna uppfyller grundläggande akademiska krav när det gäller struktur och språk. För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) ska studentens arbeten uppvisa en mycket god förmåga att koppla teoretiska analyser till empiriska fall, en hög grad av självständighet i sina analyser och att de skriftliga uppgifterna uppfyller höga akademiska krav när det gäller struktur och språk.

För godkänt (G) på hela kursen krävs G på både skriftliga och muntliga moment samt närvaro vid samtliga obligatoriska moment.

För att få väl godkänt (VG) på kursen krävs att studenten uppfyller att krav för G, samt att studenten får VG på över hälften av kursens högskolepoäng.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.