Arkeologi som hållbarhetsvetenskap

Kursen ingår som valbar kurs i H2MAS, Magisterprogram i arkeologi med naturvetenskaplig inriktning.

För tillträde till kursen krävs Kandidatexamen (180hp), eller motsvarande, med något av ämnena Antikens kultur och samhällsliv, Arkeologi, Globala utvecklingsstudier, Historia, Humanekologi, Kulturarv, Kulturgeografi, Kulturvård med inriktning mot landskapsvård, Miljövetenskap med inriktning mot humanekologi, Socialantropologi eller annat ämne som kan bedömas likvärdigt som huvudämne (90hp). Tillträde till kursen ges också med kandidatexamen i Kulturarv innefattande grund- och fortsättningskurs inom huvudområdet Arkeologi (60 hp).

Kursen ger fördjupad kunskap om hur arkeologisk forskning och det arkeologiska vetenskapliga perspektivet bidrar till en djupare förståelse av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och hållbar utveckling. En rad ämnen belyser arkeologins bidrag till hållbarhetsforskningen, t.ex. stadsplanering, jordbruk och livsmedels- och sötvattensäkerhet. Ämnena diskuteras kritiskt inom olika teoretiska och metodologiska ramverk, med tonvikt på antropocentrisk och tvärvetenskaplig historisk ekologi. Kursen ger en bred förståelse för fältens olika utgångspunkter och möjligheter, som ytterligare beskrivs utifrån utvalda fallstudier. Kursen tillämpar ett globalt perspektiv, med fallstudier från både det globala syd och nord.

Kursen består av tre delkurser:

1. Teori och metod, 5hp

2. Fallstudier, 5hp

3. Självständigt arbete, 5hp

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

på ett fördjupat plan diskutera de långa tidsperspektivens betydelse för att förstå ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling

självständigt problematisera hur det arkeologiska perspektivet praktiskt och teoretiskt kan bidra till att bemöta samtida hållbarhetsutmaningar

kritiskt och systematiskt redogöra för centrala forskningsfrågor, teorier och begrepp inom fältet

Färdigheter och förmåga

motivera val av och tillämpa relevanta teorier och metoder

välgrundat och reflekterat göra urval av källmaterial

visa förtrogenhet med forskningsfältet genom att författa och försvara ett skriftligt arbete av vetenskaplig karaktär

Värderingsförmåga och förhåll

självständigt formulera relevanta och specifika forskningsfrågor och konstruktivt relatera dem till ett internationellt forskningsläge

värdera och analysera framställningar av det förflutna utifrån ett hållbarhetsperspektiv i vetenskapliga såväl som populärvetenskapliga sammanhang

kritiskt diskutera tillämpning av arkeologisk kunskap inom hållbarhetsforskning

självständigt reflektera över etiska och moraliska frågor som olika former av historieskrivning kopplade till hållbarhet aktualiserar

Undervisningen består av föreläsningar, gruppdiskussioner, seminarier, självständig litteraturinläsning och inlämningsuppgifter

Examination sker löpande under kursen i form av aktivt deltagande, obligatoriska seminarieövningar och skriftliga inlämningsuppgifter. Den som inte har deltagit vid de obligatoriska tillfällena tilldelas en kompletteringsuppgift. Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Kursen har ett betygssystemet med sex steg:
A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräcklig, F Underkänd

Efter avslutad kurs bereds studenterna möjligheten att fylla i en kursvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.