Therese Dahlkvist – från juriststudent till försvarsadvokat
Att läsa juridik är mer än att förstå lagtext. För Therese Dahlkvist började resan med en tydlig dröm: att bli försvarsadvokat och göra skillnad i människors liv. Idag driver hon egen advokatbyrå och arbetar med några av samhällets mest utsatta. Här delar hon med sig av sin väg från föreläsningssalarna på Handelshögskolan till rättssalarna i verkligheten – och vad som gjorde studietiden både meningsfull och avgörande.
Målmedveten från start och inspirerad av praktiken
Redan innan studierna visste Therese Dahlkvist att hon ville bli försvarsadvokat. "Jag hade länge velat bli försvarsadvokat, juristprogrammet var vägen dit", berättar hon. Juristprogrammet på Handelshögskolan blev därför ett självklart val, och efter examen 2019 tog karriären snabbt fart. Praktikperioderna, först på Åklagarmyndigheten och sedan på advokatbyrå, ledde till både hennes första jobb som beredningsjurist på Åklagarmyndigheten och nästkommande jobb på advokatbyrå. Idag driver hon advokatbyrån Alda Advokater AB tillsammans med en kollega, med inriktning mot humanjuridik och särskilt brottmål.
Praktiska inslag och en strukturerad utbildning
För Therese var det de praktiska momenten som gjorde störst intryck under utbildningen. Hon minns särskilt fördjupningskursen i straffprocessrätt, där studenterna fick delta i ett rättegångsspel i Göteborgs tingsrätt, ha seminarier i en av Tingsrättens rättssalar och besöka häkte och anstalt. "Rättegångsspelet gav mig inspiration och motivation – det kändes verkligt," säger hon. Hon uppskattade också att utbildningen var uppdelad i mindre delar snarare än hela terminstentor, vilket gjorde studiegången mer hanterbar och gav utrymme för reflektion.
En bred juridisk grund och ett varierat yrkesliv
Som student på juristprogrammet går man igenom alla rättsområden, vilket skapar en stabil grund oavsett framtida inriktning. "Det var skönt att få lära sig grunderna inom så många delar av juridiken, även om inte allt var lika roligt," säger Therese.
I rollen som advokat har Therese en varierad vardag med bland annat klientmöten, polisförhör, förhandlingar i domstol och förberedelser inför dessa. Hon verkar som försvarare, målsägandebiträde, särskild företrädare för barn samt offentligt biträde inom LVU, LPT/LRV och LVM. Den juridiska metoden, som introduceras redan i första kursen, är en färdighet hon använder dagligen. "Den juridiska metoden lärde vi oss tidigt – och den är helt avgörande i mitt arbete som advokat," förklarar hon.
Råd till framtida studenter
Therese uppmuntrar den som funderar på att söka juristprogrammet att ta vara på de möjligheter som erbjuds – praktik, utbytesterminer och engagemang under studietiden kan göra stor skillnad. "Se utbildningen som mer än en väg till examen, den är en chans att forma din framtid," säger hon. Hon betonar att juristprogrammet är en bred utbildning som öppnar många dörrar, och att den som söker bör vara motiverad och beredd att lägga ner både tid och engagemang.
Förklaringar
Målsägandebiträde
Ett målsägandebiträde är en jurist eller advokat som utses av domstol för att stödja och företräda brottsoffer (målsägande) under förundersökning och rättegång.
Försvarare
En försvarare är en advokat som företräder en person som är misstänkt eller åtalad för brott.
Särskild företrädare för barn
En särskild företrädare för barn utses av domstol när ett barn under 18 år har utsatts för brott och en vårdnadshavare misstänks för brottet eller står nära den misstänkte.
Offentligt biträde
Ett offentligt biträde är en jurist som utses av domstol eller myndighet för att hjälpa en person i vissa rättsliga ärenden, exempelvis migrationsärenden, tvångsvård (LVU, LVM, LPT) eller andra förvaltningsmål.
LVU – Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
LVU (1990:52) ger socialnämnden möjlighet att ansöka om tvångsvård för barn och unga under 18 år (i vissa fall upp till 20 år) när deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas. Lagen används när frivilliga insatser inte räcker.
LPT – Lag om psykiatrisk tvångsvård
LPT (1991:1128) reglerar psykiatrisk vård utan samtycke för personer med allvarlig psykisk störning som har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård.
LRV – Lag om rättspsykiatrisk vård
LRV (1991:1129) gäller personer som dömts av domstol till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse, på grund av allvarlig psykisk störning vid brottstillfället.
LVM – Lag om vård av missbrukare i vissa fall
LVM (1988:870) ger möjlighet till tvångsvård av vuxna med allvarligt missbruk av alkohol, narkotika eller lösningsmedel när vårdbehovet inte kan tillgodoses frivilligt eller när missbruket innebär allvarlig fara för hälsa, risk att förstöra livet eller att skada sig själv eller andra.
Den juridiska metoden
En systematisk arbetsmetod som jurister använder för att lösa juridiska problem. Den består av fyra steg:
Identifiera det rättsliga problemet : Vad är frågan?
Hitta relevant rättsregel : Vilka lagar gäller?
Tolka rättsregeln: Med stöd av rättskällor som lagtext, förarbeten, praxis och doktrin.
Tillämpa regeln: Applicera tolkningen på det aktuella fallet. Metoden säkerställer rättssäkerhet och förutsebarhet i juridiska beslut.