Möt våra blivande arbetsterapeuter

Sandra

Varför valde du arbetsterapeutprogrammet?
– Det var min mamma som tipsade mig om utbildningen. Jag var mer inne på att söka till sjuksköterskeutbildningen, men jag gick på Besöksdagen på Humanisten och då bestämde jag mig för att söka till arbetsterapeutprogrammet.

– Det spelade också roll att efterfrågan på arbetsterapeuter är stor, på arbetsmarknaden så man jag känner mig trygg i att få arbete efter examen.

Vad är det bästa med att plugga till arbetsterapeut hittills?

– Jag tycker om att det är en kombination mellan teori och praktik och att det också är stor variation mellan grupparbeten, individuella arbeten och även muntliga presentationer. Det hjälper mig mycket i mitt lärande, man får dela sina tankar och reflektioner med sina kurskamrater.  

– Sen är det också väldigt bra att det är en blandning av fysiska föreläsningar men även förinspelade. Jag älskar att man fokusera så mycket på aktiviteten i yrket.

Är utbildningen som du förväntade dig? 
– Något som förvånade mig var att arbetsterapeuter besitter så mycket kunskap om sjukdomar, anatomi är en väldig viktig del och att arbetsterapeuter är specialister på händer.  Jag tror inte att många förstår hur mycket kunskap en arbetsterapeut besitter eller hur viktigt vårt arbete är.  

Vad tycker du om studietakten?  
– Jag tycker att studietakten är bra. Självklart är vissa perioder mer intensiva än andra men det tror jag alla upplever som läser på universitetet. Kurserna är upplagda på olika sätt och vissa kurser innehåller bredare och större ämnen.  Kurserna Anatomi och fysiologi samt Medicinska ämnen var intensiva, men det var också väldigt intressant!

Hur är det att studera vid Göteborg universitet? 
– Jag trivs att läsa på Göteborgs universitet. Det finns en hel del olika grupprum där man kan studera i lugn och ro eller med kurskamrater. Biblioteket är en lugn plats att vara på och det finns alltid någon där som kan hjälpa till om du har frågor.

Vad ser du som ditt första jobb efter utbildningen? 
– Jag vill arbeta på sjukhus efter utbildningen, jag gillar att arbeta i team tillsammans med andra professioner. Jag vet inte riktigt än vilken målgrupp eller inriktning än, men jag trivdes väldigt bra när jag praktiserade på strokeavdelningen.

Anton

Anton, 28, läser andra terminen på arbetsterapeutprogrammet. Vägen dit har inte varit spikrak. Efter att ha gått samhällsprogrammet i gymnasiet testade han först att studera musik på folkhögskola och tog därefter olika ströjobb. Till slut hamnade han inom äldreomsorgen, där han blev kvar i flera år. Det var också där tanken på en ny yrkesbana växte fram. Han trivdes i arbetet men började fundera på framtiden.

Jag trivdes bra i äldreomsorgen men ville hitta en bana med större utvecklingspotential och bättre arbetstider. 

– Efter tips från en kollega fick jag upp ögonen för arbetsterapeutyrket, och efter att ha läst på kändes det som ett passande val.

Hittills är det framför allt praktiken som gjort starkast intryck under utbildningen. På sin första praktik "skuggade" Anton en arbetsterapeut på barn- och ungdomshabiliteringen i Borås.

– De flesta patienterna kom till mottagningen för att få sina hjälpmedel justerade, men vi fick även besöka patienter på skolor och förskolor i närområdet. Något jag lärde mig där var hur mycket anhörigkontakt spelade roll, särskilt eftersom det var barn och ungdomar de jobbade med där. 

– Jag märkte även att min handledare fick göra många kreativa lösningar på plats och att det skedde många samarbeten med andra vårdyrken, som till exempel kuratorer, psykologer och fysioterapeuter.

Inför utbildningen hade Anton inga tydliga förväntningar, men han har blivit överraskad av hur bred den faktiskt är. Studietakten upplever han än så länge som lagom, även om han är medveten om att tempot kan öka längre fram i utbildningen.

Framtiden efter examen är fortfarande öppen.
– Ju mer jag lär mig om mina möjligheter desto svårare blir det att välja. Just nu lockar tanken på att arbeta med ortoser på sjukhus, men jag håller dörrarna öppna.